Under flera år har Järfälla kommun haft ett av Sveriges mest långtgående mål för ekologisk mat: 80 procent ekologiska inköp år senast 2030. I dag ligger kommunen runt hälften men strävan mot 80‑procentmålet har visat sig både kostnadsdrivande och styrande på ett sätt som inte alltid gynnar elevernas måltider.
Ekologiskt är dyrare
Ekologiska råvaror är generellt dyrare än konventionella. För en kommun som varje dag lagar mat till tusentals elever leder små prisskillnader till stora budgeteffekter på totalen. När kostnaderna ökar kan skolköken behöva prioritera bort råvaror av hög kvalitet eller mat lagad från grunden trots att det är just sådan mat som barnen mår bäst av.
Tyvärr finns det en utbredd föreställning hos ledande järfällapolitiker att konventionellt producerad mat skulle vara farlig eller giftig, men svensk livsmedelsproduktion är världsledande när det gäller lågt klimatavtryck och har mycket strikta regler för växtskydd, minimal antibiotikaanvändning och hög livsmedelssäkerhet.
Kommunen följer noggrant upp andelen ekologiskt men hur inte processad maten är, trots att ultraprocessade produkter blir allt vanligare i storkök på grund av sitt låga pris. Målen påverkar därför inte bara miljöprofilen, utan även menyernas utformning, där billigare ekologiska alternativ ersätter råvaror som annars skulle ha bättre näringsvärde.
Ny forskning om ultraprocessad mat
För bara några månader sedan publicerade The Lancet världens hittills största forskningsöversikt om ultraprocessad mat. Brittiska The Guardian rapporterade att: “Ultraprocessad mat (UPF) har kopplats till skador på varje större organsystem i människokroppen och utgör ett seismiskt hot mot global hälsa” samt “Evidens som granskats av 43 av världens ledande experter tyder på att kost hög på UPF (ultra-processad mat) är kopplad till överätande, låg näringskvalitet och högre exponering för skadliga kemikalier och tillsatser.”
Det är vanligt att elever i Järfälla serveras ekologiska rätter som ändå är ultraprocessade. En “vegobiff” med tjugo olika ingredienser kan exempelvis klassas som ekologisk.
En annan studie från Lunds universitet visar att mer än var tredje svensk gymnasietjej har järnbrist, och att risken är betydligt högre bland de som inte äter kött. Totalt hade 38 procent av deltagarna järnbrist och bland vegetarianer och veganer var andelen nästan 70 procent.
Källa: Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition, Original Contribution, Open Access, publicerad 4 mars 2025. Författare: Anna Stubbendorff, Beata Borgström Bolmsjö, Tomas Bejersten, Eva Warensjö Lemming, Susanna Calling och Moa Wolff.
De flesta växtbaserade köttsubstitut tillverkas av importerade sojabönor och ärtprotein, vilket gör skolmaten beroende av långa globala leveranskedjor och råvaror med varierande näringsupptag. Foto: allybally4b
Näring i vegokött tas inte upp av kroppen
En annan studie från Chalmers tekniska högskola, där 44 köttsubstitut som säljs i Sverige analyserades, visar att många av dessa produkter visserligen innehåller höga nivåer av tillsatt järn och zink men att kroppen inte kan ta upp mineralerna. Detta beror på att köttsubstituten innehåller höga halter av fytat, ett ämne som binder mineraler och gör dem otillgängliga för kroppen.
Många populära vegoprodukter som används i skolmaten, särskilt i kommuner som aktivt minskar köttserveringen kan därför förvärra järn- och mineralbristen. De politiska besluten i Järfälla riskerar därmed öka risken för negativa hälsoeffekter hos unga kvinnor.
Källa:Nutritional Composition and Estimated Iron and Zinc Bioavailability of Meat Substitutes Available on the Swedish Market, Nutrients (2022), Inger-Cecilia Mayer Labba, Hannah Steinhausen, Linnéa Almius, Knud Erik Bach Knudsen och Ann-Sofie Sandberg, Chalmers tekniska högskola och Aarhus University.
Föräldraenkäten om skolmaten i Järfälla
En enkät genomförd av redaktionen riktad till föräldrar i Järfälla visar att många elever inte äter sig mätta i skolan och att kvaliteten på skolmaten brister på flera punkter. Flera återkommande teman är att barnen hoppar över skollunchen och kommer hem hungriga. Dessutom upplevs vegetariska rätter och köttsubstitut som smaklösa. Även kvaliteten förefaller variera kraftigt mellan olika skolor. Vissa föräldrar anser att kommunens prioriteringar styrs mer av ideologi än av deras barns behov.
Redaktionens kommentarer
Vår granskning visar att Järfällas höga ekologiska mål och ökade fokus på vegetariska alternativ leder till att maten som serveras i skolan inte äts upp. Det är därför viktigt att värna om valfriheten i skolan, och att eleverna erbjuds både kött- och vegetariska alternativ. Föräldraenkäten bekräftar dessutom att problemen märks i vardagen, där många barn kommer hem hungriga.
Enkäten gjordes med betygsskalan 1-5, där 5 är mycket bra och 1 är mycket dålig