Järfälla kommun har börjat arbeta med en ny våldspreventiv metod riktad mot barn och unga. Programmet, som i vissa sammanhang kallas ”Tåget”, är hämtat från Botkyrka kommun och beskrivs som ett våldsförebyggande och trygghetsskapande arbetssätt.
En central del av metoden handlar om samtal kring den så kallade ”vithetsnormen”, ett begrepp som har sitt ursprung i amerikansk identitetspolitisk och akademisk debatt. Teorin bygger på föreställningen att vithet fungerar som en osynlig norm för vad som uppfattas som neutralt, svenskt eller normalt i samhället. Förespråkare menar att vita människor sällan behöver reflektera över sin hudfärg, medan personer som avviker från normen ofta blir medvetna om den genom omgivningens blickar och förväntningar.
Programmet tar också upp frågor om könsnormer. Där problematiseras bland annat att pojkar ofta väljer typiskt maskulina leksaker som tåg, grävskopor och brandbilar, medan flickor oftare dras till traditionellt feminina uttryck och beteenden.
Det finns dock starka skäl att ifrågasätta den världsbild som metoden bygger på. Skillnader mellan pojkars och flickors intressen har i stor utsträckning biologiska förklaringar. Forskning visar att pojkar generellt är mer intresserade av saker, tävling och prestation, medan flickor oftare orienterar sig mot relationer och människor.
Redaktionens kommentar
När redaktionen frågar kommunens förvaltning vad satsningen konkret ska leda till, blir svaret att skolpersonalen ska få ett ”samstämmigt språk och förhållningssätt till våld” för att stärka samverkan. Däremot ges få tydliga besked om hur arbetet faktiskt ska bidra till ökad trygghet i klassrummen eller förhindra våld mellan elever.
Skepsisen mot denna typ av ideologiskt färgade metoder är befogad. Modellen är hämtad från en amerikansk samhällsdebatt med helt andra historiska och sociala förutsättningar än de svenska. Att utgå från att Sverige präglas av strukturer som kräver denna sorts normkritiska interventioner riskerar att ge en missvisande bild av både samhället och elevernas vardag.
Skolan i Järfälla bör inte bygga sitt arbete på identitetspolitiska teorier. Barn måste få vara barn, utan att deras naturliga intressen och beteenden görs till föremål för problematisering. Trygghet i skolan skapas genom tydligt ansvarstagande, ordning och goda förebilder, inte genom importerade teoribildningar som riskerar att förstärka motsättningar snarare än att minska dem.Järfälla behöver färre ideologiska experiment och större fokus på skolans kärnuppdrag: kunskap, studiero och en trygg miljö för alla elever.