I Järfälla kommun går utvecklingen åt samma håll som i stora delar av landet: allt färre personer som arbetar ska försörja allt fler som inte gör det. Enligt nya beräkningar uppgår den sysselsatta försörjningskvoten i Järfälla till 87.
Det innebär att 87 personer under 20 år och över 64 år ska försörjas av 100 personer i arbetsför ålder som faktiskt har ett jobb. Beräkningarna har gjorts av Ekonomifakta med utgångspunkt i statistik från Statistiska centralbyrån.
Betydligt sämre än snittet i storstadsregionen
Järfällas siffra är högre än i flera närliggande kommuner. I Sundbyberg och Solna ligger försörjningskvoten på 65, medan Stockholm ligger på 76. Även Göteborg har en lägre kvot än Järfälla.
Det placerar Järfälla i ett mellanskikt: inte bland de värst drabbade glesbygdskommunerna, men tydligt mer ansträngt än många andra kommuner i storstadsregionen.
Järfälla lägger i dag 5455 kronor per invånare på individ- och familjeomsorg, vilket omfattar sociala insatser såsom försörjningsstöd. I Solna är motsvarande kostnad 2216 kronor per invånare.
Skillnaden uppgår till över 3 200 kronor per invånare. För Järfälla, med drygt 80 000 invånare, handlar det om mycket stora belopp varje år sett på totalen.
Om kostnadsnivån hade legat i nivå med Solna hade betydande resurser kunnat frigöras, bland annat för att satsa exempelvis på skola, äldreomsorg eller till att minska skattebördan för arbetande Järfällabor.
För att sätta beloppet i perspektiv motsvarar skillnaden (3200 kronor per invånare) nästan två årsbudgetar för kommunens samlade fritidsverksamhet, som 2024 uppgick till cirka 1 777 kronor per invånare.
Utjämningssystemet ingen garanti
Det kommunala utjämningssystemet lyfts ofta fram som en buffert mot skillnader i skattekraft och kostnadsstruktur. Men enligt Ekonomifakta bygger systemet på beräknade standardkostnader, inte på kommunernas faktiska utgifter.
Dessutom förutsätter systemet att det finns tillräckligt starka kommuner som kan bidra. När allt fler kommuner får en ansträngd ekonomi minskar även utrymmet för omfördelning.
För Järfälla innebär det att hög sysselsättning och kontroll över de sociala kostnaderna blir avgörande för kommunens långsiktiga ekonomi och hur mycket resurser som i framtiden kan läggas på välfärdens kärnverksamheter.
Redaktionens kommentar: Självförsörjning måste bli Järfällas viktigaste mål
Järfällas ekonomi pressas av att för få människor försörjer sig själva. När kostnaderna för individ och familjeomsorg är mer än dubbelt så höga som i jämförbara kommuner krävs en riktig omstart i arbetsmarknadsspolitiken.
Kommunen måste sätta ett tydligt mål för ökad självförsörjning. Det ska styra arbetet inom arbetsmarknad, integration och socialtjänst. Det som ska mätas är inte aktivitet utan resultat. Hur många klarar sin egen försörjning utan bidrag? Bidrag ska vara tillfälligt stöd vid kris men för personer som är kapabla att arbeta ska självförsörjning vara normen.