En fråga som borde prägla kommunpolitiken i Järfälla i betydligt högre grad än idag är kommunens ekonomi. Visst finns det partier som lyfter frågan i enskilda sammanhang, men alltför ofta misslyckas man med att föra upp ekonomifrågan högre upp på den politiska dagordningen eller att ta ett samlat helhetsgrepp. Varför är det så?
Som ledamot i kommunfullmäktige och företrädare för Medborgerlig Samling har jag lagt hundratals timmar på att granska Järfälla kommuns ekonomi. Jag har gått igenom budgetar, fakturor, investeringskalkyler och låneunderlag och följt hur politiska beslut påverkat kommunens ekonomi över tid och i praktiken. Min slutsats är tydlig. Järfälla saknar idag ett långsiktigt och ansvarstagande ekonomiskt ledarskap som prioriterar högsta möjliga skattenytta.
Enligt rådande politisk logik är frågan om kommunal ekonomi svårt att retoriskt paketera och sälja in till en bredare väljarkår. Det är ungefär lika otacksamt som att försöka övertyga väljarna om varför parti X:s komplicerade pensionsreform är den bästa, eller varför ett visst internhyressystem eller en specifik finanspolicy är att föredra. Ganska “osexiga” frågor alltså.
Betydligt större politisk utdelning ges i stället av stora, konkreta löften, exempelvis upprustning av en viss plaskdamm eller ett särintresse där föreningar med många röstberättigade medlemmar kan mobiliseras att rösta på det parti som driver just deras sakfråga i kommunfullmäktige.
De politiska partierna har förstått detta och agerar efter denna logik. Stora löften, ”valfläsk”, pumpas ut under valårets slutspurt och valpamfletterna pryds av glada barn och leende politiker. Samtidigt hamnar helt avgörande frågor, såsom kommunens ekonomi, i skymundan.
Så agerar partierna i kommunfullmäktige
Kommunens budget, även kallad mål och budget, är politikens viktigaste verktyg för att styra den kommunala verksamheten. I samband med kommunfullmäktiges beredning ges partierna möjlighet att visa sina egna prioriteringar genom så kallade skuggbudgetar. Dessa utgår ofta från styrets budget, eller tjänstemannabudgeten, med mindre justeringar i nämndernas driftbudgetar.
Ofta sker detta genom att man minskar resultatbudgeten för att finansiera en riktad politisk satsning. På så sätt kan förslag som gratis skolfrukost eller en gymnastikhall för 270 miljoner kronor presenteras utan att behöva redovisa hur satsningarna påverkar låneskulden eller hur ökade räntekostnader tränger undan resurser från kärnverksamheterna.
Talande i sammanhanget är att Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna helt valde att utelämna balansräkningen i sina skuggbudgetar, vilket gör det omöjligt att se hur deras förslag påverkar kommunens skuldsättning.
250 miljoner kronor per år i räntekostnader. Det motsvarar hela kultur- och fritidsnämndens budget.
För mig är det uppenbart att Järfälla har vuxit för snabbt. Kommunen har lånat enorma summor på kapitalmarknaden i förskott, i hopp om att framtida markförsäljningar ska täcka investeringar för vatten- och avfall, infrastruktur med mera. Kalkylerna har i stor utsträckning byggt på spekulativa antaganden om prisutvecklingen för byggbar mark på Barkarbyfältet.
Denna förhoppning har hittills inte infriats och kommer sannolikt inte göra det heller. Tvärtom pekar prognoserna mot en förlust på cirka 6,3 miljarder kronor. Det innebär en ofattbar felräkning på omkring 10 miljarder kronor, då Barkarbystadsprojektet vid beslutstillfället förväntades generera ett netto på +4 miljarder kronor till kommunkassan.
Som en direkt följd av detta kortsiktiga agerande har kommunens räntekostnader skjutit i höjden och uppgår idag till cirka 250 miljoner kronor per år. För att sätta detta i perspektiv motsvarar det ungefär hela kostnaden för kultur- och fritidsnämnden, som bland annat ansvarar för biblioteken, idrottsanläggningar, föreningsbidrag och fritidsverksamhet för barn och unga.
I stället för att ta ansvar för detta ekonomiska haveri riktar nu både Socialdemokraterna och Moderaterna sin ilska mot regeringen och kräver ökade statsbidrag. Detta trots att Järfälla redan idag är beroende av drygt en miljard kronor i statsbidrag för att få ekonomin att gå ihop. Den egna krisinsikten saknas helt. Man erkänner indirekt sin oförmåga att hushålla med skattebetalarnas pengar, trots att man höjt skatterna under innevarande mandatperiod.
Järfällaborna förtjänar bättre
Som en följd av de ökade finansiella kostnaderna har kommunen tvingats skära ned i kärnverksamheterna. Ett tydligt exempel är skolan. Järfälla placerar sig på plats 287 av 290 kommuner när det gäller skolans finansiering och når heller inte upp till samma kvalitetsnivå som våra grannkommuner.
Eftersom skattekraften i hög grad följer skolans kvalitet, det vill säga att förvärvsarbetande och medvetna barnfamiljer väljer bostadsort utifrån skolresultat, uteblir därför också det ekonomiska lyft som kommunen behöver.
Hur vi bygger spelar också stor roll. Ägda boendeformer såsom villor, småhus, äganderätter och bostadsrätter stärker skattekraften långsiktigt, medan ett alltför stort inslag av hyresrätter försvagar den. Även tryggheten är en avgörande fråga. En förvärvsarbetande familj flyttar exempelvis inte till ett brottsutsatt område, såsom Rinkeby eller Tensta, men mer om detta i en annan artikel.
För att höja kvaliteten i skolan och andra kärnverksamheter måste vi därför stärka skattekraften. Det är ett mått på invånarnas genomsnittliga beskattningsbara inkomster. Utan en stärkt skattekraft får Järfälla allt svårare att självfinansiera sina verksamheter och allt mer beroende av bidrag från andra kommuner.
Skattekraften kan stärkas genom att fler arbetar istället för att gå på bidrag. Idag har kommunen hög arbetslöshet, och har under de senaste 20 åren tagit emot ett stort antal utrikesfödda invånare – en grupp vi vet har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Effekten blir dubbel: skattekraften stärks inte, samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd ökar.
Vi behöver därför upprätta en riktig självförsörjningslinje, där vi ställer hårdare krav på bidragstagande Järfällabor att göra sig själva mer anställningsbara och eftertraktade på arbetsmarknaden. Kraven för att ta emot försörjningsstöd måste också skärpas, exempelvis att man ställer sig till kommunens förfogande för enklare åtgärder såsom klottersanering och snöröjning för att få stöd.
Den politiska styrningen behöver stärkas
Ett annat grundproblem i Järfällas politiska ledarskap är att det politiska ansvaret har försvagats. Idag fattas många strategiskt viktiga och ekonomiskt känsliga beslut på tjänstemannanivå. Följden blir att budgetar tillåts svälla och sidoprojekt leva vidare utan att någon hålls ansvarig för helheten.
I detta vakuum har verksamheter och satsningar vuxit fram som ligger långt ifrån kommunens kärnuppdrag. Under begrepp som ”social hållbarhet” har värdegrundsarbete, dialogprocesser, kommunikation & PR, certifieringar och konsultinsatser fått finansiering utan mätbara förbättringar i invånarnas vardag, fast med påtagliga kostnader för skattebetalarna.
Åtgärdsprogrammet för Järfällas ekonomi
Av ovan nämnda skäl är det avgörande att ta frågan om kommunens ekonomi på allvar. Nedan följer ett urval av reformer ur det ekonomiska åtgärdsprogrammet Medborgerlig Samling lanserat:
- Effektiviseringskommission Järfälla
Ett av förslagen är att inrätta en effektiviseringskommission, bestående av personer från näringsliv och akademi. Kommissionen ska granska resursslöseri, jämföra nyckeltal med andra kommuner och ta fram konkreta besparingsförslag. Det är en förstärkning av den ordinarie revisionen, fast med tydligare fokus på ekonomi och effektivitet. Nedan följer ett urval av reformer ur åtgärdsprogrammet.
- Anti-sväll-policy
Idag går allt mer av skattebetalarnas pengar till kommunikation och symbolprojekt samtidigt som skolan och äldreomsorgen halkar efter. Den kommunala byråkratin har vuxit helt utan tydliga sakliga skäl.
Vi vill införa en tydlig anti-sväll-policy i kommunen. Det innebär att tjänstemannaorganisationen inte ska få växa snabbare än befolkningen. Varje ny tjänst, avdelning eller satsning ska prövas politiskt och kunna motiveras ur ett tydligt skattebetalarperspektiv.
Skattepengar ska gå till det som verkligen betyder något. Bra undervisning. Trygg äldreomsorg. Kärnverksamhet som fungerar. Inte till fler administratörer och dyra symbolåtgärder.
- Sänk kostnaderna för upphandlingar
Järfälla betalar idag överpris när kommunens upphandlingar tyngs av ideologiska särkrav och när beställarkompetensen brister. I stället för att fokusera på pris och kvalitet prioriteras ofta politiska markörer som social hållbarhet och värdegrundsprofil. Medborgerlig Samling vill rensa bort alla kostnadsdrivande särkrav från kommunens upphandlingar och återföra fokus till det som spelar roll. Pris. Kvalitet. Funktion.
- Avskaffa enprocentsregeln för konst
Idag tvingas Järfälla avsätta en procent av varje byggbudget till konst, oavsett om behovet finns eller inte. Det är ett politiskt konsumtionsmål som tar resurser från viktigare uppgifter som skola, omsorg och underhåll.
Välritade byggnader behöver ingen konstnärlig förstärkning. Dåligt ritade byggnader kan inte räddas av skulpturer. Medborgerlig Samling vill därför avskaffa enprocentsregeln för konst. Kommunens pengar ska användas där de gör verklig nytta för invånarna.
- Slopa sponsring av föreningar med bristande redovisning
Föreningar som tar emot kommunala bidrag men inte kan visa hur pengarna används ska inte få fortsatt stöd. Det handlar om grundläggande respekt för skattebetalarna.
Medborgerlig Samling vill att endast föreningar med ordnad ekonomi och fullständig redovisning ska kunna ta del av kommunala bidrag. Föreningar som inte uppfyller kraven ska uteslutas från all sponsring och alla bidrag.
- Avsluta onödiga medlemskap i nätverk och organisationer
Järfälla kommun är idag medlem i över 240 olika nätverk och organisationer. Det är orimligt många och innebär stora kostnader för skattebetalarna. Avgifter, personalresurser, seminarier och workshops slukar tid och pengar utan att ge någon konkret nytta för Järfällaborna.
Medborgerlig Samling vill genomföra en total översyn av alla externa medlemskap. Målet är att säga upp alla som inte är direkt kopplade till kommunens kärnverksamhet.
Omstart Järfälla!
Kommunens ekonomi avgör hur väl Järfälla kan leverera skola, omsorg och trygghet. När ekonomin missköts får det konsekvenser i hela kommunen, både idag och för kommande generationer.
Som förtroendevald tar jag ansvar för att varje beslut prövas mot långsiktig hållbarhet, ekonomisk realism och respekt för skattebetalarnas pengar. Det är det ekonomiska ledarskap jag vill bidra med i Järfälla – en omstart för hur vi sköter den kommunala ekonomin.
Skillnaden visar hur politiska prioriteringar direkt påverkar kommunens ekonomi och belastningen på framtida skattebetalare.