Järfälla kommun äger ett stort antal fastigheter. De flesta förknippar det med skolor, kommunhus, idrottshallar och andra verksamhetslokaler. Mindre känt är att kommunen också äger en rad kulturfastigheter, byggnader med högt historiskt värde som har format vår lokala identitet under flera hundra år. 

Men kommunens kulturfastigheter är idag kraftigt eftersatta och den uppskattade underhållsskulden ligger på omkring 140 miljoner kronor. Det betyder att många av dessa byggnader riskerar att förfalla om inte omfattande insatser görs. Renoveringar har påbörjats här och där men har inte täckt hela underhållsbehovet. Om ingenting görs riskerar viktiga kulturmiljöer kan gå förlorade för alltid om de inte vårdas.

Ska Järfälla låta dessa fastigheter förfalla, eller ska vi ta ansvar för att nästa generation också får uppleva historien på plats och inte bara i böcker och arkiv? Det handlar ytterst om prioriteringar och politisk vilja.

I den här artikelserien fortsäter vi lyfta fram kulturfastigheterna en och en, berättar om deras historia, visar på deras betydelse för Järfällas utveckling och belyser samtidigt de ekonomiska och praktiska utmaningar som följer med ägandet.

Kulturfastigheterna i Järfälla

• Samlad yta: ca 27 000 kvm
• Hyresgäster: föreningar (bl.a. Järfälla Ryttarförening, bygdegårdsföreningar, scoutkårer), privata aktörer (bl.a. Görvälns slott, Waldorf), interna verksamheter (KDF, PoG) samt enstaka bostadshyresgäster
• Underhåll: endast akuta fasad- och takrenoveringar har utförts i mån av medel som skalskydd
• Underhållsbehov: ca 140 miljoner kronor de kommande tio åren
• Ekonomi: investeringar på 10 miljoner kronor per år innebär ca 750 000 kronor i ökade kapitalkostnader årligen

Görvälns slott

Görvälns slott är en av Järfällas mest betydelsefulla kulturmiljöer. Det ligger vid Mälarens strand och har en dokumenterad historia som sträcker sig tillbaka till 1400-talet. Slottet är byggnadsminne och ägs idag av Järfälla kommun.

Namnet Görväln finns belagt sedan 1460-talet, då området bestod av två gårdar som tillhörde Uppsala ärkestift. Under senmedeltiden ägdes gårdarna av Oxenstierna-släkten. Efter reformationen drogs egendomen in till kronan och förblev statlig mark fram till 1570-talet, då Johan III skänkte den till den italienske adelsmannen Antonius de Palma. Hans son Scipio de Palma sålde i sin tur Görväln vidare i början av 1600-talet.

1600-talet, den nuvarande slottsmiljön växer fram

År 1605 tog rikskanslern Svante Bielke över Görväln och lät uppföra en ny säteribyggnad, den så kallade ”Stora röda byggnaden”, som låg längre ned i sluttningen än dagens slott. Efter flera arvskiften hamnade Görväln i mitten av 1600-talet hos Elsa Elisabeth Brahe.

Det är under hennes tid som den nuvarande huvudbyggnaden uppförs. Mellan 1659 och 1661 byggs huset i tegel med fasader av gotländsk sandsten, ett material som var ovanligt i Stockholmstrakten. Arkitekten anses med stor sannolikhet vara Jean de la Vallée.

Bygget drabbades av avbrott när Elsa Brahes make Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken avskedade byggledaren, och huset stod länge som ett tomt skal. Först på 1670-talet färdigställdes byggnaden. Den avbildas kort därefter i Erik Dahlberghs ”Suecia antiqua et hodierna”.

En brand vintern 1696–97 förstörde delar av anläggningen, inklusive den äldre huvudbyggnaden och taken på det nya slottet. Skadorna reparerades under de följande decennierna.

Suecia antiqua et hodierna (latin: ”Det forna och nuvarande Sverige”), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Upphovsmannen var militären och arkitekten Erik Dahlbergh (1625–1703). Verket var från början tänkt att uppvisa den svenska stormaktens alla märkvärdigheter, men det färdigställdes aldrig och kom inte ut på marknaden förrän 1729 eller tidigt 1730

1700-talet – flyglar, paviljonger och nya trädgårdsanläggningar

Under 1700-talet genomgick Görväln stora förändringar. Superintendenten Herman Witte ägde gården 1716–1728, varefter den ärvdes av hans dotter Maria von Witten.

Mellan 1750 och 1759 moderniserade Pehr Carlsköld huvudbyggnaden och gjorde andra våningen till representativ våning. Han anlade också den stora lindallén, en fruktträdgård och ett tegelbruk som var i drift i ett sekel.

På 1760-talet lät grevinnan Eva Bielke uppföra de två svängda paviljongerna nedanför flyglarna och gav de långa flyglarna deras nuvarande form. Vindflöjeln på norra flygeln är daterad 1763 och markerar denna byggnadsperiod.

1800-talet – godsdrift, skolor och nya byggnader

Under 1800-talet ägdes Görväln i över 80 år av familjen Björkman, som var en av Sveriges förmögnaste industrifamiljer. De byggde till en vindsvåning med brutet plåttak, lät uppföra ett stall i sten och förbättrade ekonomibyggnaderna.

Trädgårdsmästarbostaden tillkom under seklets första hälft, och under 1870-talet anlades en fast småskola i den gamla krogen Villa Solbacka. År 1896 byggdes Görvälns skola på mark som donerats av ägaren Antenor Nydqvist, som även uppförde nya bostadshus på godset.

Färglitiografi av Görväln slottfrån 1870-talet av kostnären Alexander Nay

1900-talet och kommunalt övertagande

År 1900 köptes Görväln av läkaren och professorn Mauritz Salin. Han lät bygga den glasveranda som fortfarande finns kvar idag. 

Efter hans död skedde flera styckningar av egendomen, och de sista privata ägarna blev Torsten och Lotty Friis, som bodde i huvudbyggnaden fram till 1962.

Järfälla kommun köpte huvudparten av gården 1963 och de resterande delarna 1967. På 1980-talet genomfördes en omfattande renovering av huvudbyggnaden. År 2008 totalrenoverades slottet och inrymmer sedan dess hotell- och restaurangverksamhet.

Görväln slott mot mälaren. Foto: Holger Ellgaard

Konflikten om utebaren och uteserveringen (2020–2025)

De senaste fem åren har Görvälns slott hamnat i centrum för en uppmärksammad konflikt mellan hotellägarna Maria och Johan Eklund och Järfälla kommun. Paret, som sedan 2008 driver slottet som boutiquehotell med restaurang och konferensverksamhet, har länge velat utveckla slottets utemiljö. Det har lett till flera uppmärksammade tvister om regler och tillstånd.

Under pandemin 2020 öppnade paret den lilla utebaren Håll-Bar på slottets gårdsplan som snabbt blev populär bland besökare. År 2022 fick de dispens för en större utomhussatsning: uteserveringen Poppy’s. För att skapa en miljö inspirerad av Franska rivieran investerade paret två miljoner kronor i bland annat tält, grillar, pizzaugnar och möbler. Poppy’s blev enligt många besökare en stor succé.

Året därpå nekades ny dispens. Kommunen ansåg att tältet bland annat blockerade en grusgång och att de genomskinliga sidorna hade fällts ned vid regn, vilket enligt föreskrifterna skullehindra friluftslivet i naturreservatet.

Beslutet överklagades, och både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen nekade dispens. Kommunen fick även en bot för tältet om 20 000 kronor.

Håll-Bar underkänd, för hög och med otillåtet regnskydd

Efter att Poppy’s tvingats stänga återgick paret till att driva den mindre utebaren Håll-Bar. Men sommaren 2025 gjorde kommunen en ny tillsyn och menade att baren var 20 centimeter för hög och hade ett otillåtet plasttak som klassades som byggnad. En byggsanktionsavgift på 14 700 kronor utfärdades.

Paret Eklund ger upp

Den 20 oktober 2025 skickade paret ut ett pressmeddelande där de meddelade att Håll-Bar stängs på obestämd tid. De uppgav att ”byråkrati inom kommunen säger nej till utveckling” och berättade att de inte längre orkar fortsätta striden om uteserveringarna.

Maria Eklund beskriver processen som att de blivit ”missgynnade”, medan kommunen hänvisar till naturreservatsbestämmelser och korrekt myndighetsutövning.

Foto: Järfälla kommun

Järfälla kommun samverkar med organisation som motverkar besöksutvecklingen

När miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla fattade beslut om att bevilja dispens var Naturskyddsföreningen i Järfälla snabb med att överklaga. Föreningen drev ärendet hela vägen till domstol och fick kommunens beslut upphävt.

Trots detta valde Järfälla kommun efter konflikten att fortsätta behandla Naturskyddsföreningen som samarbetspartner. Ett tydligt exempel är det mingel som kommunen arrangerade på BAS Barkarby i samband med en föreläsning av Heidi Andersson, där föreningen bjöds in till fullo bekostad med skattebetalarnas pengar.

Det är svårt att förstå varför kommunen bjuder in samma aktör till samarbete och evenemang efter att denna förening aktivt valt att motarbeta folkviljan i kommunen.

Naturreservat förhindrar destinationsutvecklingen

Eftersom området där Görvälns slott är beläget är ett naturreservat blir det också mycket komplicerat, oftast omöjligt, att förändra området för att tillgodose nya besökares förväntningar och önskemål. Ett tydligt exempel är den tillfälliga tillbyggnaden av baren. Inrättandet av naturreservatet i Järfälla kommuns främsta turistmål förhindrar förädlingen av naturen som skulle kunna göra den mer välbesökt och uppskattat. Andra områden som exempelvis Ulriksdals slott med omfattande besöksnäring skulle kunna stå som förebild för Görväln, men återigen har politiska beslut satt stopp för detta.

Ser man historiskt är det privata ägare som fått slottet att se ut på det sättet det gör idag, och som förädlat slottet till dagens utseende – inte ett kommunalt ägande. Därför anser vi att inrättandet av naturreservatet är och var ett stort misstag, och att kommunen inte är den mest lämpade ägaren för området. Målet är att göra Järfälla attraktivt som besöksmål, inte att bygga ett museum.

Extra: Görväln – mer än bara slottet

Många förknippar Görväln med slottet, men färre vet att området också var ett av Järfällas tidigaste skolområden. Redan på 1870-talet bedrevs undervisning här, först i den gamla krogen Villa Solbacka och senare i en flyttande skola som växlade mellan Lövsta och Görväln. År 1896 byggdes ett riktigt skolhus i Oxhagen, Görvälns skola, som kom att vara i drift fram till 1939.

Det betyder att barn gick i skolan vid Görväln i nästan 70 år, och att utbildning fanns här innan det nuvarande slottet fått sin moderna användning och långt innan området blev naturreservat.

Villa Solbacka eller Görvälns krog fungerade som skola åren 1870-1896. Foto: Bysmon