För trettio år sedan hade Järfälla lika stark skattekraft som Nacka, men skillnaderna är idag dramatiska. Medan Nacka lockade höginkomsttagare och stärkte sin ekonomi, valde Järfälla en väg där stora resurser gick till att ta emot lågproduktiva invandrare. Resultatet är en svagare skattebas, växande bidragskostnader och en kommunal kärnverksamhet som pressas allt hårdare.
Sverige har länge varit känt som ett land där arbete är grunden för välståndet. Välfärdsstaten bygger på att de allra flesta arbetar, betalar skatt och bidrar till den gemensamma finansieringen av sjukvård, skola och äldreomsorg. Men nya rapporter visar att stora grupper aldrig kommer in på arbetsmarknaden på riktigt.
Två studier från Entreprenörskapsforum – När blir utrikes födda självförsörjande? (Eklund & Larsson, 2020, rev. 2021) och Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige (Hansson & Tjernberg, 2021) visar att Sverige har ett av de största gapen i hela Europa mellan inrikes och utrikes födda när det gäller arbete och försörjning.
Historiskt såg situationen annorlunda ut. Under 1950- och 1960-talen dominerade arbetskraftsinvandringen. Invandrare från Finland, Jugoslavien och Sydeuropa gick direkt in i industrin och bidrog till den växande välfärden. På den tiden var sysselsättningsgraden bland utrikes födda till och med högre än bland inrikes födda. Men sedan mitten av 1970-talet har invandringen i hög grad bestått av flykting- och anhöriginvandring från länder utanför Europa. Det har gjort att fler saknat språkkunskaper, utbildning och relevant yrkeserfarenhet som matchar kraven på den svenska arbetsmarknaden.
En viktig slutsats i rapporterna är att det är missvisande att enbart mäta sysselsättning. Officiell statistik räknar en person som sysselsatt även om denne arbetat en timme under en månad. Det säger ingenting om förmågan att försörja sin familj, eller ens sig själv. Därför har forskarna istället valt att mäta självförsörjning, definierat som en årsinkomst på minst fyra prisbasbelopp, cirka 12 600 kronor i månaden efter skatt.
Den nivån är låg, ungefär i nivå med OECD:s relativa fattigdomsgräns, men ändå visar siffrorna att en majoritet av utrikes födda aldrig når dit.
En miljon nya invandrare sedan 2016
År 2016 var över 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande enligt denna definition. Bland personer födda i Mellanöstern var endast 36 procent självförsörjande och bland personer födda i Afrika 38 procent, medan inrikes födda och personer från de nordiska länderna låg på 73 procent.
Det är värt att notera i sammanhanget att sedan 2016 har ytterligare 1 miljon människor invandrat i Sverige, de flesta från utanför Europa.
Forskningsrapporten visar att för hälften av alla utrikesfödda tar det fyra till fem år att bli sysselsatta (minst en timmes arbete under en månad), men det tar i genomsnitt tolv till tretton år innan hälften uppnått självförsörjning (12.600 kr efter skatt) och många når aldrig dit under sin tid i Sverige.
Graf: Utrikesföddas grader av försörjning efter vistelseår. Bild: Johan E Eklund och Johan P Larsson
Inkluderar individer 20–65 år som vid migrationstidpunkten var äldre än 19 år och täcker tidsperioden 1990–2016. Kurvorna visar andelen individer som nått upp till: 1) sysselsättning, 2) meningsfull inkomst (två prisbasbelopp), samt 3) självförsörjning (fyra prisbasbelopp). Den fjärde kurvan visar antalet individer som vistats ett visst antal år i landet. Följande grupper ingår: Afrika, SydCentralasien, Mellanöstern, Syd-Centralamerika, samt Södra Europa & Balkan.
Utbildning ökar chanserna till självförsörjning men är inte tillräckligt i sig. Bland inrikes födda med eftergymnasial utbildning var 85 procent självförsörjande 2016. För utrikes födda från västländer låg siffran på 80 procent, men bland högutbildade från länder utanför västvärlden var det bara 60 procent. Detta visar att även med utbildning finns hinder som svårigheter att validera examina, brist på nätverk eller språksvårigheter.
Forskarna bakom rapporterna varnar för att detta är ett växande hot mot välfärdsstaten. När färre arbetar och fler lever på bidrag blir skattebasen för liten för att finansiera välfärden. År 2018 försörjde sig 772 000 personer i arbetsför ålder helt på olika former av bidrag, motsvarande 13 procent av arbetskraften
Söderhöjden, Sångvägen och Termovägen
Forskarna konstaterar att självförsörjningsgraden är särskilt låg i de områden som Polisen klassar som utsatta. I Järfälla har vi i dagsläget ett kvar (Sångvägen) men kommunen har samtidigt pekat ut 4 andra områden som socioekonomiskt svaga, av vilka samtliga har en snarlik demografisk profil.
I forskningsrapporten visar man att i utsatta områden når knappt hälften definitionen av självförsörjning efter 20 år. Kollar man specifikt på gruppen utrikesfödda från Mellanöstern når man inte ens hälften efter hela 20 års tid. Detta väcker så klart frågan om invandringens kostnader för kommunen i stort. Tittar man enbart på kostnaden för försörjningsstöd landar siffran på 1158kr/invånare, men det är endast en liten del av det bidragsindustriella komplexet.
Självförsörjningsgraden i Järfällahus
De nationella siffrorna speglas tydligt i allmännyttans bestånd. Vi på redaktionen har djupdykt i allmännyttans fastigheter och jämfört de boendes taxerade inkomst mot begreppen meningsfull inkomst (2 prisbasbelopp) samt självförsörjning (4 prisbasbelopp).
Resultaten visar påfallande låga nivåer av självförsörjning. För fastigheterna Jakobsberg 18:2, 18:4, 18:5, 2:958, 2:972 som redaktionen detaljgranskat, som ägs av Järfällahus, kan man snabbt konstatera att endast en liten andel av de boende är självförsörjande.
För den genomsnittliga exempelfastigheten Jakobsberg 18:2 (Snapphanevägen 24-32) framträder en mycket dyster bild. En knapp tredjedel av 20-65 år självförsörjande, medan över två tredjedelar ej når upp till de lågt satta kraven för självförsörjningsdefinitionen.
Påfallande hög brottslighet
En genomgång av boende på Snapphanevägen 24–32 visar på en anmärkningsvärt hög brottslighet. Bland de folkbokförda återfinns flera fällande domar för narkotikabrott, ofta i upprepade former. I materialet finns även grova våldsbrott, däribland en dom för grov våldtäkt.
Totalt handlar det om ett 20-tal brottsdomar fördelade på narkotika, våldsbrott, sexualbrott, intrång, rattfylleri och penningtvätt. Flera personer har också dömts för våldsamt motstånd mot polis. Detta på en enda fastighet.
Snapphanevägen utmärker sig därför som en av de adresser där kopplingen mellan kommunala bostäder och kriminalitet blir mest påtaglig.
Redaktionens anmärkning: Här är det uppenbart att vi måste bygga fler ägda boendeformer, såsom småhus, för att stärka skattekraften och bryta den negativa utvecklingen i form av fallande skattekraft och kriminalitet.
Vad innebär detta för Järfällas skattebetalare och kärnverksamheten?
För Järfällas skattebetalare innebär de låga nivåerna av självförsörjning ett allvarligt tryck på kommunens ekonomi. När en stor del av befolkningen inte arbetar och inte betalar skatt blir intäkterna till kommunen för små samtidigt som utgifterna för olika bidrag och stödinsatser växer. Detta påverkar hela balansen i kommunens budget.
Det betyder i praktiken att mindre resurser finns kvar till den verksamhet som kommuninvånarna förväntar sig ska fungera: skolan, äldreomsorgen, förskolorna, fritidsverksamheten med mera. I skolan innebär det större klasser, mindre tid för varje elev och svårare för lärare att ge det stöd som behövs. I äldreomsorgen betyder det färre händer i vården och sämre kvalitet för de äldre som behöver hjälp i vardagen. Detta medför konsekvenser för hela Järfällas attraktivitet som bostadsort.
Jakobsberg Centrum påverkas
Den svaga självförsörjningsgraden märks också tydligt i Jakobsbergs centrum. När en stor andel av befolkningen lever på låga inkomster eller bidrag minskar köpkraften i området. För butiker och restauranger betyder det färre kunder, minskad omsättning och i många fall konkurs.
En efter annan butik stänger i Jakobsberg på grund av den låga köpkraften. Foto: Klackenbergs
Samtidigt bidrar otryggheten i centrum till att ännu fler väljer bort handeln där, vilket ytterligare påskyndar nedgången. Resultatet är att affärslokaler står tomma, att servicen försvinner och att centrumet förlorar sin roll som naturlig mötesplats. Det senaste välkända exemplet är bokhandeln Klackenbergs, en omtyckt butik som funnits i många år men som tyvärr har tvungit stänga på grund av fallande lönsamhet.
För den enskilde skattebetalaren blir konsekvensen att en större andel av de egna inkomsterna går till att försörja människor som inte bidrar till systemet, samtidigt som den service man själv får för sina skattepengar blir sämre. Detta riskerar i förlängningen att underminera tilltron till välfärdssystemet.
Om utvecklingen fortsätter utan en tydlig förändring hamnar Järfälla i en negativ spiral. Kommunen får allt svårare att finansiera sina kärnuppgifter, utanförskapet cementeras i vissa bostadsområden, fastighetsvärden riskerar att sjunka, och företag tvekar inför att investera. I slutändan hotar detta inte bara den kommunala ekonomin utan också sammanhållningen och den sociala stabiliteten i Järfälla.
Fakta: Självförsörjningsgrad över tid
(andel i arbetsför ålder som når 4 PBB, ca 12 600 kr/mån netto)
- Efter 5 år i Sverige:
- Utrikes födda från Mellanöstern: ca 20–25 %
- Utrikes födda från Afrika: ca 25–30 %
- Inrikes födda/Norden: ca 65–70 %
- Efter 10 år i Sverige:
- Mellanöstern: ca 35 %
- Afrika: ca 38 %
- Inrikes födda/Norden: ca 70–75 %
- Efter 15 år i Sverige:
- Mellanöstern: knappt 45 %
- Afrika: ca 45 %
- Inrikes födda/Norden: 75–80 %
- Efter 20 år i Sverige:
- Mellanöstern & Afrika: fortfarande bara runt 50 %
- Inrikes födda/Norden: nära 80 %
Tre olika inkomstmått:
Sysselsättning
- Räknas om en person arbetat minst 1 timme under november
- Säger inget om lönen räcker att leva på
- Ger ofta en för positiv bild
Meningsfull inkomst
- Inkomst på minst 2 prisbasbelopp/år (ca 6 000 kr netto/mån)
- Visar om man bidrar med viss egen försörjning
- Låg nivå – räcker inte till full försörjning
Självförsörjning
- Inkomst på minst 4 prisbasbelopp/år (ca 12 600 kr netto/mån)
- Motsvarar OECD:s fattigdomsgräns
- Ger en realistisk bild av om människor faktiskt klarar sig utan bidrag
Vad måste göras för att vända utvecklingen?
Järfälla har på några decennier förändrats i grunden. Från småhusdominerade villastäder på 1950–60-talen till att stora ytor under senare halvan av 1900-talet exploaterades för flerfamiljshus och höghus. Följden blev en explosiv befolkningstillväxt. En stor del av denna ökning har skett genom asyl- och anhöriginvandring, och i dag är 46,6 % av befolkningen i arbetsför ålder (18-64 år) utrikesfödda (SCB/Kolada 2024), en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Järfälla har haft två polisdefinierade utsatta områden, Sångvägen i Jakobsberg och Termovägen i Kallhäll. Termovägen försvann från listan i slutet av år 2023 men det finns fortfarande stora problem i området med synnerligen låg skattekraft. Frågan är: vad måste göras för att vända utvecklingen?
- Sätt upp mål om självförsörjning
Först och främst måste kommunen sluta acceptera bidragsberoende som en livsstil. Självförsörjningsgraden måste bli det centrala styrmåttet för hela kommunen. Det är inte antalet subventionerade arbetsmarknadsåtgärder som spelar roll utan hur många som faktiskt klarar sin egen försörjning. Bidrag ska vara tillfälliga, inte permanenta. Järfälla bör utreda att implementera en modell liknande den i Solna, där arbetslösa tidigt matchas mot riktiga jobb och den privata arbetsmarknaden.
- Bygg för skattekraft
Kommunens nuvarande byggplaner går i helt fel riktning om vi ska ha en chans att vända den negativa utvecklingen. Enligt förvaltningens egna uppgifter planeras endast omkring 200 nya småhus fram till 2030, samtidigt som tusentals nya hyresrätter kommer att färdigställas under samma period. Det innebär att den redan obalanserade bostadsstrukturen riskerar att förstärkas ytterligare.
Det borde vara tvärtom. Järfälla behöver fler villatomter, radhus och ägda bostäder som lockar kapitalstarka hushåll istället för ännu fler hyreskaserner som riskerar att fördjupa bidragsberoendet. Ett mål på 1 000 nya villatomter under de kommande tio åren är fullt realistiskt. Kommunen behöver en vitamininjektion av kapitalstarka hushåll och de vill ha tomter att bygga sina egna hem på. Att påskynda denna process kan exempelvis vara genom att möjliggöra snabbspår för bygglov av enbostadshus, exempelvis “Sverigehuset” som jut nu utreds till att bli en typgodkänd samling småhus som går snabbt att bygga.
För vi vet vad den här bostadspolitiken leder till: fler hyresrätter innebär fler hushåll som inte kan bära sin egen skattekraft och i förlängningen ett Järfälla där Socialdemokraterna och vänstern kan styra för alltid. Borgerligheten riskerar att permanent förlora inflytande i kommunen.
Det är exakt samma logik vi ser nationellt. Tidöregeringen ha släppt in hundratusentals migranter, varav de flesta sannolikt kommer rösta på vänstern och cementera Socialdemokraterna och vänsterns makt på riksnivå.
- Skola och idrott – avgörande för attraktionskraften
När redaktionen frågar familjer som väljer bort Järfälla till förmån för andra kommuner återkommer samma svar: det viktigaste är att barnen får gå i en bra skola och att det finns goda möjligheter till idrott och fritidsaktiviteter.
För att locka de hushåll som stärker skattekraften måste Järfälla därför prioritera skolan och idrotten. Det handlar inte bara om kunskap och hälsa för barnen, utan om att göra kommunen till en plats där familjer med höga inkomster vill rota sig. Bra skolor och fungerande idrottsmöjligheter är de enskilt starkaste drivkrafterna för inflyttning av produktiva hushåll och därmed en nyckelfaktor för att kunna vända den negativa utvecklingen.
- Låga skatter lockar starkare hushåll
Det räcker inte med att bygga villor och stärka skolan om kommunen samtidigt håller en hög skattesats. Idag ser vi tydligt hur medvetna familjer väljer bort Järfälla till förmån för kommuner med lägre skatt, såsom Österåker och Vellinge. Dessa kommuner lockar till sig höginkomsttagare genom att kombinera god service till låga kostnader.
Om Järfälla vill bli en attraktiv kommun för familjer som bidrar till skattekraften måste skatten sänkas. Varje procentenhet i skillnad spelar roll för hushåll med höga inkomster och det är just dessa hushåll som kan bidra med stabila skatteintäkter på lång sikt. En sänkt kommunalskatt är därför inte bara en plånboksfråga för den enskilde, utan en strategisk investering för hela kommunens framtid. Om en kommun klarar av att sänka skatten är detta också ofta ett exempel på en kommun som bedriver sina verksamheter på ett effektivt sätt.