Kommunfullmäktige i Järfälla har nu godkänt den nya strukturplanen för Barkarbystaden, som därmed ersätter Program för Barkarbystaden från 2016. Beslutet innebär att inriktningen för den fortsatta utbyggnaden av Barkarbystaden är fastslagen, trots stora frågetecken om ekonomi och markägarskap.
Den nya strukturplanen omfattar de delar av Barkarbystaden som ännu inte är detaljplanelagda och ska möjliggöra cirka 4 500–5 000 nya bostäder, motsvarande 8 500–9 000 nya invånare. Samtidigt innebär planen ett försiktigt skifte jämfört med tidigare inriktning, med lägre och mer blandad bebyggelse samt fler småhus, särskilt på Robothöjden och söder om Norrviksvägen.
Stora åtaganden godkända utan färdig finansiering
I samband med beslutet har kommunfullmäktige även godkänt tillhörande planering för samhällsfastigheter. Av underlagen framgår att den framtida utbyggnaden förutsätter bland annat 16 nya för- och grundskolor och flera idrottsanläggningar.
En annan central del av beslutet gäller Robothöjden, där cirka hälften av marken fortfarande ägs av staten (försvarsmakten). Överlåtelsen till kommunen är ännu inte genomförd, men strukturplanen bygger ändå på att marken ska kunna användas för nya småhus.
Kommunen utgår i sina kalkyler ur den nya strukturplanen att Barkarbystaden ska ge ett exploateringsnetto på omkring 0,5-1 miljard kronor. Problemet är att exploateringsbudgeten inte har hållits en enda gång de senaste 6–7 åren och utfallet har istället blivit det rakt motsatta. Stora ekonomiska förluster och underskott i exploateringsverksamheten har gjort Barkarbystaden till ett ekonomiskt sänke för Järfälla kommun och låneskulden överstiger nu 6 miljarder kronor.
Det är därför anmärkningsvärt att styret fortsätter att planera som om framtida intäkter är garanterade. Man bygger vidare på samma logik som redan har misslyckats, med stora investeringar, höga risker och en fortsatt tro på att exploateringsintäkter ska rädda kommunens ekonomi.
Styret lutar sig dessutom mot att fler invånare ger mer statsbidrag och mer utjämningsbidrag. Kommunen väljer alltså att växa sig ur problemen genom fler bidrag, inte genom ökad skattekraft. Det är fel väg.
Järfällas skattekraft sjunker
En för stor andel hyresrätter försvagar kommunens skattekraft och riskerar att bygga in långsiktiga sociala kostnader för skattebetalarna. Ett stopp mot fler hyresrätter vore därför ett bra första steg för att vända utvecklingen.
Järfällas negativa utveckling blir särskilt tydligt i statistikmyndighetens nysläppta siffror för stockholmregionens skattekraft. Upplands-Väsby är farligt nära att passera Järfälla i skattekraft och kommunen delar snart den nedersta kvartilen tillsammans med Botkyrka och Södertälje.
| Skattekraft, kronor per invånare efter region och år | |||
| 2025 | 2026 | ||
| 1 | Danderyd | 496306 | 516807 |
| 2 | Lidingö | 424419 | 438576 |
| 3 | Täby | 368749 | 387600 |
| 4 | Nacka | 353942 | 372214 |
| 5 | Vaxholm | 351806 | 365617 |
| 6 | Ekerö | 337257 | 361992 |
| 7 | Solna | 350814 | 360038 |
| 8 | Stockholm | 341955 | 352658 |
| 9 | Sollentuna | 337997 | 346874 |
| 10 | Sundbyberg | 308642 | 324526 |
| 11 | Värmdö | 308556 | 318116 |
| 12 | Österåker | 303711 | 315539 |
| 13 | Tyresö | 302224 | 312075 |
| 14 | Vallentuna | 298473 | 310168 |
| 15 | Nykvarn | 285281 | 299922 |
| 16 | Huddinge | 278599 | 285789 |
| 17 | Salem | 273631 | 285298 |
| 18 | Järfälla | 267012 | 271332 |
| 19 | Upplands Väsby | 259297 | 270968 |
| 20 | Upplands-Bro | 249940 | 259207 |
| 21 | Haninge | 249227 | 258629 |
| 22 | Sigtuna | 246983 | 255085 |
| 23 | Nynäshamn | 247461 | 251675 |
| 24 | Norrtälje | 242295 | 247578 |
| 25 | Södertälje | 236601 | 241236 |
| 26 | Botkyrka | 228888 | 233984 |
Redaktionens kommentarer
Järfälla ska inte bli en kommun som jagar högre befolkningsvolymer för att maximera bidrag. Vi ska bygga ett Järfälla där fler har råd och möjlighet att äga sitt boende. Småhus, radhus och ägarlägenheter är grunden från långsiktig ekonomisk stabilitet och bidrar till en starkare skattekraft över tid. Det är så man bygger en stark kommun