Den här artikeln publicerades i utgåva 3 2025 av Varning i Järfälla
Fredagen 29 augusti valde Järfälla kommun att med omedelbar verkan säga upp avtalet med ett tre hemtjänstföretag, avbryta befintliga upphandlingar av nya kontrakt och pausa LOV-upphandlingar. Kommunen valde också att polisanmäla tre företag.
I ett pressmeddelande säger kommunen att man…:
…efter intensivare kontroller och uppföljningar kunnat konstatera omfattande brister i de tjänster inom hemtjänst, avlösning, ledsagning och boendestöd som utförs av externa aktörer. Fler avtal har sagts upp. Dessutom avbryts pågående upphandling av dessa verksamheter för ny kravställning. Kommunen vill även säga upp samtliga avtal inom Lagen om valfrihet (LOV) för hemtjänst, avlösning, ledsagarservice och boendestöd och på sikt bara upphandla enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU).
jarfalla.se
Fakta:
LOV står för Lagen om valfrihetssystem. Den ger brukare rätt att själva välja vilket företag som ska utföra hemtjänst, boendestöd, ledsagning eller avlösning. Syftet var att öka valfriheten, men kraven för att driva verksamhet har varit relativt låga. Det har gjort det lätt för oseriösa aktörer att etablera sig.LOU står för Lagen om offentlig upphandling. Den reglerar hur kommuner och myndigheter köper in varor och tjänster. Alla upphandlingar måste annonseras och företag lämnar anbud. Det anbud som bäst uppfyller kraven – ofta det billigaste – vinner. Syftet är att skapa konkurrens, använda skattemedel effektivt och motverka fusk och korruption.
Upptakten till granskningen är ett konstaterande från förvaltningen att de granskade bolagens ekonomi i flera fall är förbluffande god, något som inte borde vara möjligt med tanke på de ersättningsnivåer och kundvolymer som bolagen och kommunen avtalat om. Det har också inkommit tips från anställda och brukare som larmat om oegentligheter.
Flera bolag misstänks också för att man enskilt eller i maskopi med varandra valt att lägga mycket låga anbud i samband med upphandlingarna och det finns tecken som tyder på en etnisk-kulturell koppling mellan bolagen, brukare och enskilda tjänstemän hos kommunen.
När några företag nu stängs av från kommunen har andra seriösa företag fått erbjudande att överlåta lojala vårdtagare mot kontant ersättning, något som ytterligare stärker tesen om en omfattande systemkorruption.
Kommunens reaktion
Eva Ullberg (S), kommunstyrelsens ordförande sa i samma pressmeddelande att man kan aldrig accepterar:
”…..att välfärden används för att lura skattebetalarna på pengar. Välfärden ska vara till för de som behöver den – och därför tar vi nu tillbaka kontrollen över omsorgen i Järfälla”.
Vad innebär detta för Järfälla kommun?
Järfälla kommun har efter beslut i kommunfullmäktige den 9 september avbrutit alla LOV-upphandlingar och endast upphandla enligt LOU.
Att plocka hem hela äldreomsorgen i kommunal regi kommer dock inte vara någon enkel lösning. Omställningen innebär stora kostnader för kommunen både ekonomiskt och organisatoriskt. När privata aktörer försvinner i ett svep måste kommunen snabbt bygga upp egna resurser i form av personal, fordon, lokaler, administration och ledningsfunktioner. Dessutom ökar sårbarheten när all verksamhet plockas hem i egen regi. 700 brukare behöver snabbt få nya vårdgivare, vilket kommer bli en omfattande uppgift för kommunen att hantera.
En granskning från Skattebetalarnas förening visar att Järfälla redan idag har oförklarade överkostnader på 36 miljoner kronor inom äldreomsorgen. Granskningen jämförde Sveriges 290 kommuner med den bästa fjärdedelen sett till kvalitet och kostnad. Det återstår alltså att se om denna överkostnad kommer minska eller öka över tiden efter kommunfullmäktiges beslut.
Oroliga företagare
När lagen om valfrihetssystem infördes för snart 18 år sedan gav man brukaren rätt att själv välja vilket vårdbolag som skall utföra vården. I beredningen av lagen 2008:962 togs dock inte risken för korruption upp, utan det är först på senare år som korruption och släktbaserade klaners affärsverksamheter inom skattesubventionerade system blivit uppmärksammade. Dessa aktörer har således på ett mycket förslaget och slugt sätt utnyttjat hål och luckor i lagen som rimligtvis måste täppas till.
När redaktionen kontaktar privata vårdgivarföretag uppger flera utförare att Järfälla kommun nu kastar hela branschen under en buss. Att bygga upp företag kräver stora kapitalinsatser för att finansiera utrustning såsom fordon och kvalitets- och kontrollsystem samt juridisk kompetens för att säkerställa att man efterlever gällande lagar och regler. Nu när Järfälla kommun säger upp avtal med privata vårdgivare och avbryter pågående upphandlingar riskerar flera privata företag konkurs.
En av redaktionens uppgiftslämnare kritiserar Järfälla kommun för att brista i sina kontrollfunktioner och att inte ha gjort nödvändiga fördjupade kontroller för att förhindra välfärdsbrottsligheten. Undfallenheten mot dessa fördjupade kontroller har alltså i praktiken slagit hårt mot seriösa företag, som inte varit inblandade i denna brottshärva. Dessutom kritiseras kommunen hårt eftersom man tillåtit alltför många privata företag att etablera sig enligt LOV, något som lett till försämrade marginaler och en risk för ekonomisk sårbarhet.
Många kommuner utsatta för välfärdsbrottslighet
Det är inte bara Järfälla kommun som drabbats av omfattande välfärdbrottslighet. 2022 upptäckte Sollentuna kommun vid en rutinkontroll att runt 15 miljoner kronor betalats ut felaktigt till hemtjänstföretagen, och att man med anledning av detta valt att lämna LOV gällande hemtjänsten eftersom kontrollerna är svåra att genomföra och fuskandet enkelt.
Även Vetlanda kommun har polisanmält två privata hemtjänstföretag under 2025 efter “allvarliga brister i tidsregistreringen”. Man har därför valt att avsluta samarbetet med alla privata bolag och valt att ta hem all hemtjänst i kommunal regi efter att kommunens egen granskning visat att de båda företagen i kommunen hade en stor andel anhöriganställningar och att det fanns risker för välfärdskriminalitet.
Forskning från BRÅ
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i flera rapporter uppmärksammat välfärdsbrottsligheten och dess omfattning. Enligt BRÅ:s uppskattningar handlar det om mycket stora summor varje år. Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, där både avsiktligt fusk och rena misstag ingår, beräknas uppgå till mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen. Omkring hälften av dessa belopp bedöms bero på medvetet fusk, alltså ren brottslighet.
BRÅ lyfter också fram att välfärdsbrott inte bara är ett ekonomiskt problem. Det undergräver tilliten till välfärdssystemen och kan utnyttjas av organiserad brottslighet för att finansiera annan kriminell verksamhet. Brotten är ofta svårupptäckta, eftersom de sker inom lagliga system och ibland i samförstånd mellan brukare och utförare.
I rapporten ”Välfärdsbrottslighet – ett växande problem” pekar BRÅ på att kommunerna ofta saknar tillräckliga kontrollfunktioner och verktyg för att stoppa oseriösa aktörer i tid. Resultatet blir att seriösa företag slås ut, skattebetalarnas pengar försvinner och de mest utsatta riskerar att stå utan den hjälp de behöver.
Exempel på fusk i hemtjänsten
- Överrapportering av timmar – vårdföretag registrerar fler hemtjänsttimmar än vad som faktiskt har utförts, ibland med brukarens goda minne.
- ”Spökbesök” – personal skriver in att de varit hos en brukare, men dyker aldrig upp.
- Dubbelbetalning – samma insats rapporteras som utförd flera gånger.
- Falska brukare – i vissa fall har personer skrivits upp som vårdtagare fast de inte haft behov eller inte ens funnits.
- Kontant ersättning – brukare lockas med pengar eller tjänster för att gå med på felrapportering.
- Otillåtna överlåtelser – företag som blivit av med avtal har försökt ”sälja vidare” sina brukare till andra aktörer mot betalning.
- Personal utan kompetens – företag anställer outbildad eller icke-kontrollerad personal och rapporterar ändå full ersättning.
- Närståendefusk – anhöriga registreras som personal och får betalt för insatser de ändå hade gjort.
För kommunen handlar det om att återvinna förtroendet hos invånare och skattebetalare, men också om att visa att man kan hantera äldreomsorgen kostnadseffektivt utan att tumma på kvaliteten. För de seriösa företagen är situationen både orättvis och förödande, då de riskerar att drabbas av andras brottslighet och drastiska politiska beslut. För brukarna innebär det en tid av osäkerhet, där frågan är om tryggheten och valfriheten blir starkare eller svagare i den nya ordning som nu växer fram.
3 polisanmälda företag
Företag 1:
- Omsättning: 40Mkr
- Antal anställda: 60st
- Soliditet: 33%
- Kassalikviditet: 177%
- Resultat: >3Mkr
- Ledning: Företaget ägs av två män med iranskt ursprung.
- Man 1: Bor i radhus i Täby
- Man 2: Bor på en exklusiv sjötomt i Järfälla
- Utdelning 2024: 1,6Mkr
- Utdelning 2023: 1,8Mkr
- Utdelning 2022: 1,8Mkr
- Utdelning 2021: 1,7Mkr
Företag 2:
- Omsättning: 30Mkr
- Antal anställda: 60st
- Soliditet: 2.6%
- Kassalikviditet: 128%
- Resultat: -0.7Mkr
- Ledning: Företaget ägs av en man med iranskt ursprung
- Man 1: Bor i en mycket exklusiv villa i Sollentuna
- Utdelning 2024: 0kr (Det har istället gjorts ett aktieägartillskott på 0.8Mkr)
- Utdelning 2023: 0kr (Det har istället gjorts ett aktieägartillskott på 0.4Mkr)
- Utdelning 2022: 0kr
- Utdelning 2021: 1.1Mkr
Företag 3:
- Omsättning: 30Mkr
- Antal anställda: 50st
- Soliditet: 55%
- Kassalikviditet: 285%
- Resultat: >0.1Mkr
- Ledning: Företaget ägs av en man och en kvinna båda med iranskt ursprung
- Man & Kvinna: Bor tillsammans i en mycket exklusiv sjönära villa i Solna
- Utdelning 2024: 3Mkr
- Utdelning 2023: 4Mkr
- Utdelning 2022: 4Mkr
- Utdelning 2021: 4Mkr
En av ägarna till Företag 1 är son till en av ägarna av företag 3. Familjen kom från Iran i slutet av 80-talet och bosatte sig i Örebro.
Ytterligare en son driver byggbolag som har byggt bostäder åt nyanlända, bla nära Barkarby C och hade långt gångna planer på byggnation av tillfälliga flyktingbostäder på bolindervallparkeringen 2017.