Järfällas skola pressas hårt av både växande elevkullar och politiskt beslutade särkrav. Färre elever får sina förstahandsval i både grundskola och gymnasieskola, samtidigt som utbildningsnämnden räknar med ett underskott på 27 miljoner kronor för året.
Årets skolval visar att bara drygt hälften av eleverna i årskurs 7 fick plats på sitt förstahandsval. Det är 52 procent jämfört med 84 procent året innan. Totalt placerades 59 procent på någon av de skolor de önskade. Till förskoleklass fick 86 procent sitt förstahandsval men även där var trycket hårt, särskilt i Barkarby och Skälby där en extra klass fick öppnas på Skälbyskolan.
Gymnasieantagningen visar på samma problem. Bara 69 procent av niondeklassarna var behöriga till nationella program medan drygt 30 procent hänvisades till introduktionsprogram. Även Järfälla gymnasium tappar attraktionskraft. Endast 12,5 procent satte skolan i första hand samtidigt som fler elever söker sig till fristående alternativ. Populärast är Viktor Rydberg i Sundbyberg med 76 antagna Järfällaelever.
Stora ekonomiska underskott
Samtidigt brottas utbildningsnämnden med ekonomiska underskott. Prognosen för helåret 2025 visar ett underskott på 27 miljoner kronor. Delvis beror det på fler elever och ökade lokalkostnader men också på politiska beslut som driver upp kostnaderna. Ett exempel är målet om att 80 procent av maten i skolor och förskolor ska vara ekologisk, ett särkrav som innebär högre kostnader för livsmedel. Ett annat är de dyra miljökraven vid nybyggnation såsom Miljöbyggnad silver, NollCO2 och kommunens byggnationspolicys.
Att envisas med trästommar istället för betong vid nybyggnation av skolenheter ökar kostnaderna markant. För den planerade men numera avblåsta Ormbackaskolan skulle trästommen ha kostat sex miljoner kronor mer än en betongstomme. Det är ett tydligt exempel på hur symbolpolitik blir en dyr affär för skattebetalarna utan att förbättra kunskapsöverföringen, vilket är skolans huvuduppgift.
Trygghetsfrågor i fokus
För att möta akuta behov har kommunen infört flera satsningar. En skolakut öppnas för att tillfälligt placera elever som allvarligt stör undervisningen. Alla högstadielärare har utbildats i hur man agerar vid pågående dödligt våld och en särskild samordnare har anställts för det våldsförebyggande arbetet. Satsningen har fått ökad betydelse efter knivattacken på Kvarnskolan tidigare i år.
Men underskottet riskerar att äta upp effekten av alla satsningar. Kommunen står inför en svår balansgång. Den måste hantera ökade elevantal och trygghetsproblem samtidigt som man lagt på sig egna särkrav som fördyrar verksamheten. Frågan är hur länge skolan kan bära både elevtryck och politiskt drivna kostnadsökningar utan att kvaliteten påverkas.
Fakta: Så ökar kostnaderna för skolan utan att förbättra undervisningens kvalitet
- 80 procent av all skolmat och förskolemat ska vara ekologisk, vilket är betydligt dyrare än konventionella alternativ.
- Dyra miljökrav i byggprojekt driver upp lokalkostnaderna. Exempelvis krav på certifieringar som Miljöbyggnad Silver och NollCO2 innebär stora extrakostnader utan koppling till undervisningens kvalitet.
- Trästommar i nybyggnation blir en direkt följd av kommunens så kallade trähusstrategi. För den planerade men avblåsta Ormbackaskolan skulle trästommen ha kostat sex miljoner kronor mer än en betongstomme.
- Kommunens klimat- och energiplan förbjuder el från kärnkraft i kommunala verksamheter. Det innebär högre elkostnader när billig och stabil kärnkraftsel inte får användas.
Nya läroplansskrivningar
Den 1 juli 2025 trädde nya läroplansändringar i kraft för förskolan. Fokus ligger på att minimera skärmtiden och istället använda digitala verktyg som stöd för lärande, teknisk förståelse och för att förstärka analoga undervisningsmiljöer. Högläsning, språkutveckling och hälsofrämjande undervisning betonas särskilt. All undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.