”Problemet blir särskilt akut i orter som Järfälla med många invandare från mer maskulina, hierarkiska kulturer. Den kulturkrock som uppstår kan vara förödande och leda till utanförskap och utslagning.”
I boken Den mjuka staten (2024) argumenterar filosofiprofessorn Erik J. Olsson tillsammans med Catharina Grönqvist Olsson för att Sveriges offentliga sektor präglas av en påtaglig ”feminisering”. De menar att när kvinnor dominerar institutioner förändras inte bara arbetsmiljö och organisationskultur, utan även vilken sorts värden och ledarskap som premieras. Resultatet blir en ”mjukare” stat, där konsensus, dialog och omsorg sätts i centrum, ofta på bekostnad av auktoritet, regelstyrning och effektivitet.
Boken har väckt debatt eftersom den rör vid frågor om jämställdhet, makt och samhällsutveckling. Kritiker menar att författarna förenklar komplexa problem och riskerar att skuldbelägga kvinnor för svagheter i välfärden, medan andra ser boken som en nödvändig väckarklocka i en tid när skolresultat, rättssäkerhet och styrning ofta hamnat i fokus.
Foto: Erik J. Olsson & Catharina Grönqvist Olsson
När vi granskar Järfällas årsredovisningar och delårsrapporter kan vi se att bokens resonemang går att spegla lokalt: kommunen är en tydligt kvinnodominerad arbetsplats, även om variationerna mellan nämnder är stora.
Könsfördelning bland kommunanställda i Järfälla (2025)
- Förskolenämnden: 96,5 % kvinnor, 3,5 % män
- Utbildningsnämnden: 73,3 % kvinnor, 26,8 % män
- Socialnämnden: 78,9 % kvinnor, 21,1 % män
- Tekniska nämnden: 26,8 % kvinnor, 73,2 % män
- Miljö- och bygglovsnämnden: 77,8 % kvinnor, 22,2 % män
- Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden: 59,4 % kvinnor, 40,6 % män
Källa: Nämndernas delårsrapporteringar hösten 2025, Järfälla kommun.
Vad siffrorna visar
Statistiken gör det tydligt att Järfällas kommunorganisation är långt ifrån könsbalanserad. Inom förskola, utbildning, socialtjänst och miljö/bygglov är kvinnorna i klar majoritet. Förskolenämnden sticker ut allra mest med hela 96,5 procent kvinnor. Den enda tydligt mansdominerade nämnden är den tekniska, där nästan tre av fyra anställda är män. Kultur- och fritidsområdet ligger närmast jämvikt, även om kvinnor fortfarande är i majoritet.
Mönstret i Järfälla överensstämmer med vad vi ser i Sverige i stort: vård, omsorg och utbildning är kvinnodominerade sektorer, medan tekniska yrken inom bygg, hantverksyrken och infrastruktur fortfarande är manligt dominerande.
I relation till boken Den mjuka staten
Olssons och Grönqvist Olssons tes är att en hög grad av feminisering påverkar styrningen genom att ”mjuka värden”, dialog, samarbete, processer ofta prioriteras framför ”hårda värden” som tydliga regler, disciplin och effektivitet.
När vi ser på Järfälla skulle man kunna hävda att kommunens tyngsta välfärdsområden redan är exempel på den utveckling som boken beskriver. Skola, förskola och socialtjänst bärs upp av en nästan helt kvinnlig personalstyrka. Det är också verksamheter där det ofta i politiska sammanhang förs diskussioner om bristande auktoritet, svårigheter att upprätthålla regler och stora krav på samverkan och dialoger mellan många aktörer.
Samtidigt visar den tekniska nämnden på motsatsen. Det är inte heller förvånande eftersom de flesta yrken som är kopplade till byggnation, drift, underhåll och tekniska system har historiskt varit mansdominerade.
- Fakta: Socialnämndens ledningsgrupp (2024)
- Direktör: Man (David Gyllenstråle)
- Chefer/enhetschefer: 35 kvinnor, 8 män
- Könsfördelning: 81 % kvinnor, 19 % män
Sammantaget visar både statistiken och organisationsstrukturen i Järfälla att bokens resonemang om könsdominans i offentlig sektor inte är en abstrakt fråga, utan något som syns konkret på lokal nivå. Det handlar inte enbart om siffror utan också om hur verksamheternas kultur, prioriteringar och arbetssätt kan formas av vem som dominerar personalstyrkan och ledningsgrupperna.
Frågan blir därför hur man ska förstå dessa mönster, och vad de betyder för kommunal styrning i praktiken. Är en jämn könsfördelning ett mål i sig eller handlar det snarare om att väga olika typer av värden och ledarskap mot varandra? Och hur kan en bok som Den mjuka staten användas som verktyg för politiker och kommunledningar när de fattar beslut i en komplex vardag?
För att få svar på dessa frågor har vi vänt oss direkt till författaren Erik J. Olsson, som här ger sin syn på saken.
Red: När ni skriver om ”feminiseringen av samhället”, hur kan man skilja mellan kvinnors ökade representation och förändrade organisationskulturer som kanske beror på andra faktorer, som ekonomi eller digitalisering?
Olsson: Den här variationen beror främst på att kvinnor och män generellt har olika intressen, något som vi kartlägger i vår bok utifrån den omfattande vetenskap som finns på området. De flesta kvinnor är intresserade av relationer och att arbeta med människor vilket gör att de söker jobb inom skola, socialtjänst med mera. Män är vanligtvis mer intresserade av saker och teknik och hamnar därför inom bygg och infrastruktur, även om det givetvis finns en del undantag.
Red: Järfällas statistik visar tydligt kvinnodominerade nämnder inom skola, förskola och socialtjänst, men en mansdominerad teknisk nämnd. Hur tolkar ni den typen av variation?
Olsson: Det är nästan omöjligt att få jämn könsfördelning inom vissa områden, som förskola och teknik, just på grund av könsskillnaderna i intressen. Inom andra områden är det inte lika svårt. I grundskolan har andelen kvinnor stadigt ökat och kvinnodominansen är nu nästan total, men på gymnasiet brukar det vara ungefär 50-50. I vår bok visar vi att vilken könsfördelning som finns påverkar verksamhetens inriktning och kultur. En stor andel kvinnor leder till att verksamheten får en inriktning mot typiskt kvinnliga värden som att hjälpa andra, jämställdhet, klimat, social rättvisa och goda relationer på jobbet. En stor andel män leder istället till att kärnverksamheten och sakfrågorna prioriteras.
Män är mer bestämda och säger ifrån till exempel när en elev är stökig, men tar också större risker. Män är även mer intresserade av att prestera och hävda sig själva, vilket också kan leda till ineffektivitet om konkurrensen blir destruktiv. Vilken könsfördelning som är lämplig handlar till slut om vilken målsättning man har och vilken verksamhet det rör sig om.
Red: Ni skriver om risker med ”mjuka värden” – men finns det också exempel där kvinnodominansen har förbättrat styrning och kvalitet?
Olsson: Vår bok kan användas som ett analysverktyg för att ta reda på om det finns en omedveten slagsida i de beslut som fattas inom kommunen, till förmån för ett av könen. Kvinnlig dominans inom kommunledningen leder exempelvis ofta till att typiskt kvinnliga intressen och prioriteringar kommer till uttryck i beslut, på bekostnad av manliga. Det kan sedan leda till att män inte känner sig delaktiga i den kommunala verksamheten.
Det första steget är att inse att det finns könsskillnader och vilka de är. Den andra stora insikten vi berättar om i boken är också högst användbar: forskning visar nämligen att svensk kultur är extremt feminin jämfört med de flesta andra länders, på så sätt att kvinnliga förhållningssätt upphöjts till norm, även för pojkar och män. Det har exempelvis lett till att grundskolans läroplan omedvetet anpassats till flickor, vilket medfört att pojkar ofta känner sig exkluderade.
I väntan på en mer likvärdig läroplan kan kommuner inspireras av vår bok i sitt arbete med att göra skolan mer pojkvänlig. Problemet blir särskilt akut i orter som Järfälla med många invandrare från mer maskulina, hierarkiska kulturer. Den kulturkrock som uppstår kan vara förödande och leda till utanförskap och utslagning. Lösningen är en fastare hand och en skola som tar hänsyn till pojkars särart.
Red: Hur skulle ni vilja att politiker och kommunledningar använder er bok i praktiskt beslutsfattande?
Olsson: Det har visat sig vara väldigt svårt att ändra på det faktum att de flesta väljer yrken som är könstypiska, vilket faktiskt sker i allt högre grad. Kvinnor jobbar allt oftare inom det offentliga, ofta inom vård och omsorg, medan män går till det privata och jobbar med teknik eller har mer praktiska yrken. Detta har att göra med den så kallade jämställdhetsparadoxen: att jämställda länder blir mer könssegregerade på arbetsmarknaden än exempelvis länder i Östeuropa. I jämställda länder finns stora möjligheter, inte minst ekonomiskt, att välja utbildning och jobb efter intresse, och då slår de könstypiska intressena igenom ännu mer. Att generellt försöka motverka detta skulle därför kräva enorma resurser och man till slut kan fråga sig om det är värt det.
Redaktionens kommentarer
Könsfördelning är inte den enda faktorn som påverkar en kommun, men i skolan kan obalansen bli särskilt problematisk. När nästan hela lärarkåren består av kvinnor finns en uppenbar risk att pojkar möter en alltför ensidig miljö. Läroplan, undervisning och bemötande tenderar då att präglas av värderingar och förhållningssätt som passar flickor bättre än pojkar.
Konsekvensen blir att pojkar inte bara halkar efter i resultat, utan också formas av en kultur där deras egna drivkrafter och uttryckssätt ses som problem snarare än som resurser. Utan manliga förebilder i skolan blir risken att denna skevhet cementeras, och att en hel generation pojkar socialiseras in i ett system där de aldrig riktigt känner igen sig själva.
Ett exempel på detta kan vara de problem som idag redan ses i förskoleåldrar hos framförallt invandrarbarn som kommer från tydliga hierarkiska och mansdominerade kulturer. När dessa pojkar sedan skall insocialiceras i skolans feministiska kultur leder detta oundvikligen till kraftiga undermedvetna kulturkrockar som kan ge upphov till ett förstärkt utanförskap och framtida kriminalitet. Något som vi dessutom nu ser resultatet av i samhället idag.
Den mjuka staten
- Titel: Den mjuka staten: feminiseringen av samhället och dess konsekvenser
- Författare: Erik J. Olsson & Catharina Grönqvist Olsson
- Utgivningsår: 2024
- Förlag: Karneval Förlag
- Finns att köpa hos: Adlibris, Bokus ISBN: 978-9189494640