Det är nu Januari, minusgraderna biter i kinderna och elräkningarna klättrar uppåt. Samtidigt som många hushåll pressas ekonomiskt fortsätter kommunen att finansiera en mycket kostsam energi- och klimatrådgivning i konkurrens med den fria marknaden.
Kommunstyrelsen har antagit en ny samverkansöverenskommelse för den regionala energi- och klimatrådgivningen i Stockholms län. Förvaltningen beskriver samarbetet som positivt och ser det som en styrka för regionens klimatarbete. Men av tjänsteskrivelsen (KST 2025/421) framgår att beslutet innebär en betydande kommunal kostnad samtidigt som det saknas tydlig redovisning av vad verksamheten faktiskt levererar.
Enligt uppgifter som redaktionen tagit del av genomfördes under 2024 totalt 178 rådgivningar i klustret Järfälla, Ekerö, Sundbyberg och Solna. För Järfällas del registrerades endast 43 aktiviteter (enligt Energimyndighetens uppföljningsverktyg, ej redovisat i tjänsteskrivelsen) fram till augusti 2025. Trots att denna statistik inte presenterades i beslutsunderlaget valde kommunstyrelsen att godkänna det nya avtalet.
Järfällas del av kostnaden för energi- och klimatrådgivningen uppgår till 648 660 kronor per år. Med 43 registrerade aktiviteter innebär det en genomsnittlig kostnad på cirka 15 000 kronor per tillfälle – en nivå som snarare påminner om att anlita en privat konsult som flyttar in hemma hos kunden, analyserar varje element, dricker kaffe och lämnar ett femsidigt råd innan han åker hem, än om kommunal service. Det är en kostnad som få Järfällabor skulle acceptera om de visste vad deras pengar faktiskt går till. För en kommunal verksamhet som ska vara tillgänglig och kostnadseffektiv är det här svårförsvarligt, både ekonomiskt och principiellt.
Samtidigt finns redan en mängd gratis alternativ på marknaden. Bygghandlare, energibolag och leverantörer erbjuder dagligen rådgivning om isolering, värmesystem och energieffektivisering helt gratis. När kommunen väljer att lägga skattemedel på att konkurrera med dessa aktörer uppstår frågan om det verkligen är en rimlig prioritering.
Verksamheten finansieras både genom statsbidrag från Energimyndigheten och kommunala medel. Kommunen hänvisar ofta till olika statsbidrag som ett sätt att försvara kostsamma projekt, men det är ett tveeggat argument. Ett statsbidrag är ingen gratispeng utan också skattepengar, bara insamlade via andra vägar. När kommunen lutar sig mot statsbidrag för att motivera utgifter är det ett sätt att dölja den verkliga kostnaden för kommunens invånare.
Fakta: Klimatneutrala Järfälla 2030
Järfälla kommun har som mål att vara klimatneutral senast år 2030. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska kraftigt och att kvarvarande utsläpp ska kompenseras genom upptag av koldioxid i skog och mark. Kommunen har undertecknat Sveriges första klimatkontrakt inom ramen för det nationella initiativet Klimatneutrala städer 2030, vilket innebär ett åtagande att samarbeta med myndigheter, näringsliv och invånare för att påskynda klimatomställningen.