Riksdagen har beslutat att införa sekretess i ärenden om så kallade strategiska nettonollprojekt, satsningar som ska driva den ”gröna omställningen”.
Beslutet, som fattades utan votering, innebär att myndigheter får hemlighålla uppgifter i upp till 20 år om företag, kalkyler, finansiering och teknik bakom dessa projekt.
Det officiella motivet är att skydda affärs- och driftsförhållanden hos privata aktörer. Men effekten blir att svenska medborgare, som finansierar projekten med sina skatter, inte längre har rätt att veta hur pengarna används.
Lagändringen, som gäller från 1 december 2025, går långt utöver vad EU kräver. I EU-direktivet om nettonollindustri talas om behov av effektivitet och samordning, inte om att insynen ska begränsas.
Den svenska offentlighetsprincipen är en av landets äldsta demokratiska pelare. Den har gjort det möjligt för journalister och medborgare att avslöja slöseri, korruption och maktmissbruk. Nu urholkas den i klimatpolitikens namn.
Hemlig klimatpolitik – offentlig nota
Lagändringen kommer samtidigt som regeringen beslutat att pumpa 36 miljarder kronor i stöd till nettonollprojekt, bland annat Stockholm Exergis CCS-anläggning i Värtahamnen. Projektet har redan ifrågasatts av forskare för sin låga verkningsgrad.
Att dessa satsningar nu skyddas av sekretess i 20 år väcker frågor om vad som egentligen ska döljas: tekniska risker, ekonomiska misslyckanden eller kopplingar mellan politik och affärsintressen.
RUFS
Just Stockholm Exergis CCS-projekt har tidigare lyfts fram i RUFS, Region Stockholms långsiktiga utvecklingsplan, som ett exempel på ”grön innovation”. Men redan då ifrågasattes projektets faktiska klimatnytta.
För att driva anläggningen krävs enorma mängder el, vilket i praktiken äter upp en stor del av den klimatvinst som koldioxidinfångningen skulle ge. Dessutom beräknas kostnaden per ton infångad koldioxid bli bland de högsta i världen.
I RUFS-dokumenten presenterades satsningen som en symbol för regionens hållbara framtid, men utan redovisning av ekonomiska risker, driftskostnader eller den låga verkningsgraden. Nu, när regeringen gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter om just dessa projekt, riskerar den kritik som tidigare tonades ner i RUFS att helt tystas.