Ekonomiskt våld är en av de mest osynliga men samtidigt mest förlamande formerna av våld i nära relationer. Trots Riksrevisionens larm om bristande insatser valde Järfällas kommunfullmäktige i september att säga nej till en återremiss som skulle ha gjort ekonomiskt våld till en egen åtgärd i kommunens nya program mot våld i nära relationer.
I september behandlade kommunfullmäktige i Järfälla det nya programmet mot våld i nära relationer. Oppositionspartierna Medborgerlig Samling och Sverigedemokraterna föreslog en återremiss för att stärka programmet på en central punkt: att erkänna ekonomiskt våld som en egen våldskategori. Majoriteten och vänsterpartierna i opposition röstade nej och valde därmed att blunda för en av de mest förlamande våldsformerna.
När ekonomin blir ett fängelse
Ekonomiskt våld är inte lika synligt som blåmärken men konsekvenserna kan vara lika förödande. Det kan handla om att ta över partnerns lön, neka tillgång till bankkort, skuldsätta någon genom lån i dennes namn eller tvinga fram ekonomiska beslut under hot.
Resultatet blir ofta ett ekonomiskt fängelse som håller den utsatta kvar i relationen. Även efter ett uppbrott kan skulder och betalningsanmärkningar från förövarens agerande följa med som en livslång börda.
Vi berättade tidigare om Fatima, 36 år från Järfälla, som efter tio års ekonomisk kontroll och tvång stod med skulder på över 200 000 kronor. Skulder hon fortfarande lever med trots att relationen är över. Fatimas berättelse är långt ifrån unik.
Staten halkar efter
Riksrevisionen konstaterade i sin rapport RiR 2025:6 att statens arbete mot ekonomiskt våld är kraftigt eftersatt. Trots att regeringen talar om mäns våld mot kvinnor saknas tydliga skrivningar om ekonomiskt våld i den nationella strategin. Myndigheter har låg kunskap, rutinerna brister och utsatta får inte det stöd de behöver.
Rapporten rekommenderar att ekonomiskt våld måste bli en självklar del av strategin, att lagstiftningen ses över och att myndigheter utvecklar rutiner för att upptäcka och hantera denna form av våld.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Järfälla väljer att gå i motsatt riktning. När oppositionen ville återremittera programmet för att lägga till ekonomiskt våld som ett eget område röstade fullmäktige nej.
Det betyder att kommunen nu antar ett program som varken fångar upp Riksrevisionens kritik eller tar hänsyn till de verkliga erfarenheter som många utsatta i Järfälla lever med. Ekonomiskt våld är inte en bisak. Det är ofta den avgörande länken som gör att utsatta inte kan lämna en destruktiv relation. Utan egna pengar, med skulder i bagaget eller utan bostadsmöjlighet blir det mycket svårt att starta om livet.
Frågan kvarstår
Vill Järfälla vara en kommun som ligger i framkant och tar hela problematiken på allvar? Eller ska vi fortsätta förlita oss på halva strategier och därmed lämna de mest utsatta i sticket?
Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet m.fl., som ofta hänvisar till internationella konventioner och mänskliga rättigheter, valde att rösta nej till återremissen. Sverige ratificerade redan 2014 Europarådets Istanbulkonvention, där ekonomiskt våld uttryckligen nämns som en del av våld i nära relationer. Genom att säga nej till att inkludera detta i Järfällas program går Vänsterpartiet emot både konventionens anda och Sveriges åtaganden på området.
Fakta: Så kan ekonomiskt våld se ut
- Begränsad tillgång till gemensam ekonomi
- Att nekas eget bankkort eller konto
- Att tvingas föra över sin lön till partnern
- Att tvingas redovisa alla utgifter
- Ekonomiska hot och utpressning
- Lån och krediter i den utsattas namn
- Att hindras från att arbeta eller studera
Riksrevisionen (RiR 2025:6):
”Konsekvensen av att arbetet är eftersatt är att det sammantagna skyddet mot ekonomiskt våld och stödet efter utsatthet i dag är undermåligt. Bristerna kan göra det svårt att värja sig
Foto: Riksrevisionen