När regeringen bjuder in landets kommuner till samtal om frivillig återvandring tackar Järfällas kommunstyrelses ordförande Eva Ullberg (S) nej. Men förslaget som väckt motstånd i många kommuner har sina rötter i en socialdemokratisk reform från Olof Palmes tid och redan förra året föreslogs liknande insatser i en motion från Medborgerlig Samling i Järfälla.
Regeringen har under hösten bjudit in samtliga kommuner till möten om frivillig återvandring ett arbete som ska ge människor som inte trivs i Sverige möjlighet att återvända till sina hemländer med statligt stöd.
Enligt en kartläggning från Sveriges Radio P4, publicerad den 1 november 2025, har hittills 75 av 290 kommuner tackat nej till att delta, däribland Järfälla.
Av dessa styrs de flesta av Socialdemokraterna, men även ett antal kommuner med moderata kommunstyrelseordföranden har valt att avstå. Flera kommuner med styrande Tidöpartier ingår i gruppen som tackat nej, bland dem Borås, enligt P4:s sammanställning.
Migrationsminister Johan Forssell (M) sade till TT:
”Att man inte ens vill diskutera återvandring av människor som frivilligt vill lämna Sverige – jag tycker det är ansvarslöst,” sade Forssell till TT.
”Det är framför allt kommuner som leds av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Det bevisar det jag har sagt hela tiden, att de är kvar i en rent ansvarslös migrationspolitik. Samma politik som ledde Sverige in i flyktingkrisen 2015.”
(Källa: TT via Aftonbladet och Dagens Nyheter, 1 november 2025.)
Palmes regering införde återvandringsbidraget
Idén om frivillig återvandring är inte ny.
År 1984 införde Olof Palmes socialdemokratiska regering den så kallade förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige – ett statligt stöd för invandrare som frivilligt ville återvända till sina hemländer.
Bidraget kunde uppgå till 10 000 kronor per person, vilket motsvarar cirka 40 000 kronor i dagens penningvärde. Syftet var att underlätta återflytt för personer som inte rotat sig i Sverige och samtidigt minska de sociala och ekonomiska kostnaderna för kommuner och stat. Bidraget finns fortfarande kvar och administreras av Migrationsverket.
Tidigare motion i Järfälla om samma fråga
Redan i april 2024 lade Tommy Källarsson (MED) en motion i kommunfullmäktige med rubriken “Säkerställ kommunens informationsinsatser om återvändande”.
I motionen hänvisade han till regeringens då nyinrättade utredning om ökad frivillig återvandring (dir. 2023:151) och till förordning 1984:890, samma lagstöd som nu ligger till grund för regeringens initiativ.
”För individer i kommunen som står långt utanför majoritetssamhället kan återvandring vara en möjlighet att skapa sig en bättre tillvaro”, skrev Källarsson i motionen.
Han föreslog att socialnämnden skulle ges i uppdrag att säkerställa socialtjänstens informationsarbete om återvandring och samarbeta med andra aktörer för att öka kunskapen om vilka stöd som finns.
Kommunen valde att inte gå vidare med förslaget. Drygt ett år senare står Järfälla återigen i centrum för debatten efter att ha tackat nej till regeringens inbjudan om frivillig återvandring.
Järfälla får miljardbidrag – men avstår samtal
Trots det historiska arvet har Järfällas kommunstyrelseordförande valt att inte delta i regeringens möten om frivillig återvandring. Samtidigt får kommunen över en miljard kronor i utjämningsstöd varje år – en summa som delvis är kopplad till kostnader för migration, integration och försörjningsstöd.
Regeringens initiativ handlar inte om tvång eller utvisningar, utan om att ge människor som själva vill återvända möjlighet att göra det med stöd och trygghet.
Konjunkturinstitutet: Flyktinginvandringen kostar
En färsk rapport från Konjunkturinstitutet (Specialstudie 117, juni 2025) visar att migrationens ekonomiska effekter varierar kraftigt. Studien, som omfattar perioden 1983–2022, visar att:
- Flyktinginvandringen haft ett negativt nettobidrag till de offentliga finanserna varje år under hela perioden.
- Arbetskraftsinvandring däremot har haft positiva effekter.
- År 2022 uppgick flyktingars genomsnittliga nettobidrag till –27 500 kr per person, medan övriga utrikes födda bidrog med +19 800 kr per person.
Kommuner splittrade i frågan
Regeringen planerar dock att fortsätta samtalen med de kommuner som vill delta.
”Kommunerna har en viktig roll om det här ska fungera. Det här handlar om frivillighet, inte tvång,” sade Forssell till TT.
