Styrets budget varnar för växande skulder, svag självfinansiering och ökade finansiella risker
Socialdemokraterna och Moderaternas mål- och budgetförslag för 2026–2028 har klubbats i kommunfullmäktige och beskriver en kommunal ekonomi under hårt tryck. I den egna långtidsanalysen konstaterar styret att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna och att låneskulden fortsätter växa trots tidigare besparingar.
“Effekten av den låga självfinansieringsgraden i början av perioden är att kommunens låneskuld fortsätter öka fram till 2028 då den uppgår till 6,6 miljarder kronor, en ökning med 1,8 miljarder kronor jämfört med sista december 2023.”
(Järfälla kommun, Mål och budget 2026–2028, s. 66)
Resultatet för 2026 beräknas till 87,8 miljoner kronor (1,4 %), vilket inte räcker för att finansiera investeringarna på omkring 10 miljarder kronor fram till 2035. Styret konstaterar själv:
“Den låga självfinansieringsgraden och den höga investeringsnivån innebär en fortsatt försämring av soliditeten under planperioden.” (s. 64)
För att nå resultatmålen krävs att verksamheterna effektiviseras med 2 % per år 2027–2028. Om effektiviseringarna uteblir, varnar styret, riskerar soliditeten att falla ytterligare och skulden att fortsätta öka.
“För att nå en resultatnivå på i genomsnitt 1 % över tioårsperioden behöver kommunen årligen effektivisera verksamheten med i genomsnitt 1,6 % alternativt höja skatten med drygt 36 öre årligen fram till 2035.”
(s. 64)
Sammantaget målar styrets budget upp en bild av en tillväxtkommun där investeringarna i allt högre grad måste finansieras genom lån.
Barkarbystaden är en dyr historia
Styret räknar själva med att exploateringsverksamheten, särskilt utbyggnaden av Barkarbystaden och Veddesta, går med underskott med -204 miljoner kronor år 2026 och -221 miljoner kronor år 2027. De förväntade markintäkterna täcker alltså inte kostnaderna för infrastruktur, skolor och anläggningar, vilket försvagar resultatet och driver upp lånebehovet.
“Balansen mellan investeringsutgifter och markintäkter i exploateringen är helt avgörande för kommunens ekonomiska utveckling. […] För 2026 budgeteras exploateringsnettot till -0,2 miljarder kronor och planen för 2027 visar även det ett underskott om -0,2 miljarder kronor.” (s. 65–66)
“En del [av investeringarna], ca 2,6 miljarder kronor, har direkt koppling till exploateringen i framför allt Barkarbystaden och Veddesta och för den nödvändiga infrastrukturen.” (s. 65)
Kommunen förlitar sig därmed på framtida överskott i exploateringen fram till 2035 för att väga upp dagens förluster, en strategi som kräver både fortsatt befolkningstillväxt och stigande markpriser.
Men hittills har exploateringsprojekten inte levererat överskott, utan tvärtom gått med stora underskott. Styrets egen analys visar att exploateringsnettot redan ackumulerat ett underskott på omkring 1,8 miljarder kronor 2020–2024, och att även de kommande åren 2026–2027 beräknas gå med underskott. Med en ovisshet för framtida räntor och osäkra markvärden framstår kalkylen som allt mer riskfylld. (Mål och budget 2026–2028, s. 65)
Debatt om utjämningssystemet
S+M-styret uttrycker oro över att staten minskar bidragen och förändrar utjämningssystemet. I sin budget varnar de för att Järfälla riskerar att förlora cirka 400 miljoner kronor i skatteintäkter fram till 2034, och i en debattartikel i Dagens Samhälle (20 jan 2025) kräver de att regeringen kompenserar Järfälla med mer pengar.
“Stockholmskommuner som likt Järfälla tar ett stort ansvar för tillväxten hamnar i ett ekonomiskt strypgrepp.” (Ullberg & Feldman, Dagens Samhälle, 20 jan 2025)
Medborgerlig Samling svarade i en replik på artikeln och vände sig mot den logiken.
Partiet menar att Järfälla borde bidra till utjämningssystemet snarare än att leva på det, och att kommunens problem beror på egna prioriteringar, inte på för lite statliga pengar. I repliken kallas S+M:s hållning för ett uttryck för bidragsberoende och MED lyfter istället fram att Järfälla kommun bör ta ansvar för sin egen ekonomi.
“Att kräva mer bidrag samtidigt som man är en av de största nettomottagarna är inte trovärdigt. Det vore hederligare att erkänna Järfällas bidragsberoende.” (Grufman & Källarsson, Dagens Samhälle, jan 2025)
Omstart Järfälla
Medborgerlig Samling går till val med budskapet OMSTART Järfälla – en total omläggning av kommunens ekonomi och styrning. Utgångspunkten är enkel: Järfälla kan inte fortsätta låna för att finansiera drift. Omstart Järfälla sätter ett resultatmål på 3,29 % och en skattesats på 18,89 %.
Ur MED:s budget:
- Skatt 2026: 18,89 % (–0,35 från 19,24)
- Planerade sänkningar: 18,69% 2027, 18,49% 2028
- Verksamhetsrelaterat resultat 2026: 3,29 % av skatter, utjämning och generella bidrag.
- Skuldsanering: 1300 miljoner lägre låneskuld än styret vid periodens slut (cirka 5,25 mdr mot styrets ca 6,55 mdr), genom minskad investeringstakt och skärpta prioriteringar.
Hela MED-förslaget vilar på tre bärande principer:
- Kommunen ska leva på sina intäkter, inte på lån och bidrag.
- Kärnverksamhet först: skola, omsorg, trygghet prioriteras före PR, identitetspolitik, bidragsprojekt och prestigeinvesteringar.
- Självförsörjning som styrande mål: kravlinje i socialpolitiken, Solnamodellen, mått på självförsörjningsgrad, bekämpning av välfärdsbrott och fokus på företagande och skattekraft.
Som verktyg föreslås bl.a.:
- Ett 21-punkts åtgärdsprogram för ekonomin (effektiviseringskommission, stopp för lånefinansierade placeringar, nedskärning av kommunikation/PR, avskaffad enprocentsregel, genomlysning av kostnader, m.m.).
- Lägre investeringsnivå och ett omtag i Barkarbystaden: färre skulddrivande projekt, mer fokus på skattekraftsstärkande reformer.
- Avpolitisering och skärpt revision, minskade arvoden, slopat lokalt partistöd.
Budskapet paketeras tydligt: “Omstart Järfälla” – bort från bidragslinjen, bort från skuldexpansion, strävan mot en kommun som står på egna ben.
Ny styrning och kontroll
Medborgerlig Samling vill ändra hela styrningen av Järfälla kommun.
Partiet menar att dagens organisation präglas av byråkrati, dubbelarbete och svagt ekonomiskt ansvar. För att återupprätta förtroendet för hur skattemedlen används föreslås en ny förvaltningsmodell och en enklare nämndstruktur.
En effektiviseringskommision bestående av personer från näringsliv och akademin ska konstitueras med uppgift att granska resursslöseri, jämföra nyckeltal med andra kommuner och genomföra konkreta besparingar i byråkratin.
Förskolenämnden föreslås slås ihop med utbildningsnämnden, och kultur-, demokrati- och fritidsnämnden görs om till en ren kultur- och fritidsnämnd.
Syftet är att minska överlappande administration och frigöra resurser till kärnverksamheten.
Åtgärdsprogram för ekonomin
(21 förslag ur Omstart Järfälla)
- Inrätta effektiviseringskommission.
- Resultatutvärdera alla projekt.
- Anta antisväll-policy: inga nya tjänster utan aktiva nämndbeslut.
- Genomför ny nämnd- och förvaltningsmodell.
- Inrätta oberoende kommunrevision.
- Avskaffa enprocentsregeln för konst.
- Bryt bidragsberoendet – motprestation vid försörjningsstöd.
- Inför Solnamodellen för arbete.
- Reformera upphandlingar – bort med symbolkrav.
- Inför amorteringsprogram.
- Stoppa identitets- och symbolprojekt.
- Halvera kommunikationskostnader.
- Inför konsulttak.
- Ta bort ideologiska hållbarhetskrav i investeringar.
- Avskaffa bidrag till etniska/religiösa föreningar.
- Mät självförsörjningsgrad som centralt styrinstrument.
- Avskaffa “välfärdsjobb”.
- Gör Järfälla företagsvänligt.
- Skär ned PR- och kommunikationssatsningar.
- Lämna SKR.
- Nej till HBTQ-certifieringar och partistöd.
Med åtgärdsprogrammet tar partiet sikte på tre saker:
- stoppa slöseriet med Järfällabornas pengar.
- frigöra resurser till skola, omsorg och trygghet.
- börja betala av skulderna och minska kommunens finansiella risk.
En ny bostadspolitik för starkare skattekraft
Under tre decennier har kommunen prioriterat hyresrätter i stor skala, ofta genom skulddrivande exploateringar. Resultatet är att Järfälla idag har tappat tolv placeringar i Stockholms län när det gäller skattekraft per invånare.
Medborgerlig Samling vill lägga om bostadspolitiken mot fler ägda boendeformer – småhus, radhus, kedjehus och bostadsrätter. Syftet är att attrahera hushåll med långsiktigt engagemang i kommunen, stärka den lokala ekonomin och minska bidragsberoendet.
Fler ägda boenden bidrar till ökad skattekraft, större stabilitet i befolkningen och lägre sociala kostnader. Politiken innebär också att exploateringsprojekten ska bedömas utifrån sin samhällsekonomiska bärkraft, inte bara planeringsmässig volym. Kommunen ska bygga i takt med sina resurser och med fokus på långsiktigt värdeskapande snarare än kortsiktig expansion.
Omstart för socialtjänsten
En annan central del i Medborgerlig Samlings politik är att stärka kommunens skattekraft genom att reformera de sociala insatserna. Partiet vill att självförsörjningsgraden ska bli ett av kommunens viktigaste styrinstrument, ett mått som visar hur stor andel av de vuxna invånarna som faktiskt försörjer sig själva. Målet är att fler ska bidra till kommunens ekonomi i stället för att leva på den.
Kommunfullmäktiges olika budgetförslag
| Parti | Skatt 2026 | Resultatmål | Slogan | Inriktning |
| S+M | 19,19 % | 1,4 % | Ansvar för Järfälla | Tillväxtlinje, bibehållna investeringar. |
| C | 19,19 % | 1,3 % | För Järfällas bästa | Småföretagande, lokal utveckling. |
| KD | 19,14 % | 1,5 % | Med ansvar för Järfälla | Trygghet och äldreomsorg. |
| SD | 19,19 % | 2,0 % | Hela Järfälla ska leva | Trygghet och besöksutveckling |
| L | 19,24 % | 1,83 % | Ny riktning för Järfälla | Skola och elevhälsa. |
| MP | 19,39 % | 1,8 % | Framtidssäkra Järfälla | Klimat och hållbarhet. |
| V | 19,39 % | 0,7 % | För jämlikhet och rättvisa | Fler anställda i välfärden. |
| MED | 18,89 % | 3,29 % | Omstart Järfälla | Sanering, lånestopp, effektivitet. |
Läs alla partiers mål och budget på Järfälla kommuns hemsida här.