Järfälla kommun står inför en betydande demografisk och urban utveckling, med en befolkningsökning på cirka 26 450 invånare sedan 2005, från omkring 62 500 till 88 950 invånare år 2024. Denna tillväxt, motsvarande en ökning med 42,3 %, är en av de högsta i Stockholms län och drivs av omfattande bostadsbyggande, särskilt i Barkarbystaden, samt positiva flytt- och födelsenetton.
Med denna utveckling följer ett växande behov av idrottsinfrastruktur, inte minst för fotboll, som är Sveriges största sport och en viktig del av Järfällas ungdomsverksamhet. Trots detta saknar Järfälla en dedikerad inomhushall för fotboll med konstgräs, till skillnad från grannkommuner som Upplands-Bro, Spånga/Tensta, Bromma, Sollentuna och Upplands Väsby.
Järfällas befolkningsboom och idrottsbehov
Järfällas snabba befolkningsökning, särskilt i Barkarbystaden, har skapat en ung och aktiv demografi. Mellan 2018 och 2022 fick kommunen 6 617 nya invånare, och fram till 2032 förväntas ytterligare 31 660 personer flytta in, motsvarande ett helt Motala.
I Järfälla finns idag runt 3000 barn under 18 år aktiva i fotbollsklubbar som exempelvis Bele Barkarby FF, IFK Viksjö, FC Järfälla och Kallhälls FF. Dessa klubbar deltar i S:t Eriks-Cupen, Stockholms Fotbollförbunds (StFF) ungdomsserie, som kräver tillgång till planer året runt.
Kommunen har drygt ett tiotal fullstora konstgräsplaner och tre naturgräsplaner, men dessa är, med undantag för en enda som värms upp, helt otillgängliga vintertid på grund av snö, frost och begränsad belysning. Grannkommunerna har alla investerat i inomhushallar med konstgräs, vilket ger deras fotbollsklubbar och ungdomar betydligt bättre förutsättningar för året-runt-verksamhet. Allt medan Järfällas fotbollsspelare år för år släpar efter.
Barnfamiljer som väljer kommun för bosättning väger tillgången till fotboll året runt högt, särskilt i en fotbollstokig region som Stockholm. Järfällas befolkningsökning och intresset för ungdomsfotboll gör det till en potentiell magnet för familjer, men bristen på en inomhushall med konstgräs är en svaghet jämfört med grannkommuner som Upplands Väsby och Sollentuna. Genom att investera i en inomhushall kan Järfälla stärka sin position som en familjevänlig kommun och möta behoven hos både nuvarande och framtida invånare.
Utmaningar och lösningar
En fotbollshall behöver dock inte nödvändigtvis bli så dyr som man vid första anblick kanske tror då behovet egentligen främst består av fyra väggar, tak och golv med en enda stor, öppen yta. Samt givetvis en viss uppvärmning under årets kalla månader. Hallen kan givetvis fördyras genom byggnation av cafeteria, omklädningsrum med duschar o.s.v. men mycket av detta går att avstå ifrån för att hålla kostnaderna nere.
Att bygga en inomhushall innebär utmaningar, inklusive höga kostnader (uppskattningsvis 50–100 miljoner kronor, baserat på Vilunda-hallens kostnad) och markbrist i en tätbebyggd kommun. Barkarbystaden, med sitt fokus på urban utveckling, kan dock erbjuda lämpliga platser. Samarbete med privata aktörer, som Peab (som byggde Vilunda-hallen), eller med Stockholms Fotbollförbund kan kostnaderna minska.
Familjer som prioriterar fotboll högt kan välja Sollentuna eller Upplands Väsby för deras inomhushallar, även om Järfälla erbjuder andra fördelar (t.ex. lägre bostadspriser än innerstaden, nybyggda skolor). Om Järfälla investerar i en inomhushall skulle detta stärka kommunens attraktionskraft betydligt.