Från att tidigare ha varit en kommun som till stor del präglades av småskalig bebyggelse, villaområden och egna hem har stora delar av kommunen under de senaste årtiondena byggts om i snabb takt. Höghus, tät exploatering och stora flerfamiljshus har tagit allt mer mark i anspråk samtidigt som kommunen vuxit med över 28.000 invånare sedan millennieskiftet.
Från villakommun till typisk Stockholmsförort
Men det som tidigare var, var också vad som gjorde Järfälla attraktivt. Småhus, egen tomt och närhet till naturen lockade skattebetalare, barnfamiljer och människor som ville bygga ett långsiktigt liv här.
När Socialdemokraterna under senare halvan av 1900-talet bestämde sig för att bygga en miljon lägenheter, det som brukar kallas för “miljonprojektet”, som pågick mellan 1965 och 1975, skulle Järfälla förändras för alltid.
Många av dessa områden byggdes med goda ambitioner, men har i efterhand fått stora problem med segregation, otrygghet och kriminalitet, som accelererade särskilt i takt med flyktinginvandringen. Utbyggnaden ändrade alltså inte bara Järfällas gestaltning utan också försvagade vår skattebas, ökade kriminaliteten, ökade våra sociala kostnader men ledde också till att höginkomsttagare flyttade från kommunen för att det snabbt blev otryggt.
Gemensamt för alla socioekonomiskt svaga områden i Järfälla är att de byggdes inom ramen för miljonprogrammet. Sångvägen i Jakobsberg är idag ett utsatt område. Utöver det finns det 6 ytterligare områden med socioekonomiska utmaningar, vilka är Söderhöjden, Tallbohov, Ulvsättra, Nyberg, Nibble och Termovägen varav nästan samtliga bostäder är upplåtna som hyresrätter.
Därför behöver bostadspolitiken i Järfälla ta en ny riktning
Järfällas skattekraft avgörs av hur vi bygger, och resultaten talar för sig själv. För trettio år sedan hade Järfälla den femte högsta skattekraften i länet, enligt statistikmyndigheten SCB. Idag ligger Järfälla på plats 18, inte långt ifrån Botkyrka och Södertälje.
Men var ska vi bygga?
Kommunstyrelseförvaltningens genomgång visar att det finns ett stort antal möjliga platser där Järfälla kan bygga villor, radhus, kedje- och radhus. Totalt pekas nästan 70 platser ut med potential för upp till 1000 småhus de kommande tio åren.
Det mest intressanta området i förvaltningens genomgång är dock Robothöjden utanför Barkarbystaden. Här finns det mycket stor potential att bygga upp till 400 småhus och skulle kunna bli Järfällas nästa stora villastad. Eftersom marken inte har några större naturvärden eller skulle innebära en förtätning av befintliga villaområden, vore det därför bra att prioritera Robothöjden vid den fortsatta bostadsplaneringen.
Framtidens villastad i utkanten av Barkarbystaden?
Området ska planeras med generösa villatomter, grönstruktur, gång- och cykelvägar, lekplatser och närhet till natur. Bebyggelsen ska vara låg, småskalig och anpassad till landskapet. Ambitionen bör vara att skapa ett område som påminner mer om Järfällas klassiska villaområden som viksjö eller västra jakobsberg än om den täta betongstad som vuxit fram i Barkarbystaden.
Så fråga dig själv detta. Ska vi fortsätta bygga på ett sätt som allt färre efterfrågar och som sänker vår skattekraft, eller ska vi bygga på det sätt de allra flesta svenskar vill och som stärker kommunens ekonomi? Du väljer i valet den 13 september.
MED:s vallöften för stadsbyggnad och trafik
- Stoppa socialdemokraternas tvångsblandningspolitik i befintliga villaområden
- Prioritera villabebyggelse
- Införa ett moratorium för nyproduktion av hyresrätter
- Förkorta handläggningstiderna för bygglov.
- Minska kommunens detaljstyrning av privata fastigheter.