I Sverige talas det ofta om att skolan ska vara likvärdig och inkluderande. Men elever med utländsk bakgrund har i genomsnitt betydligt sämre skolresultat än elever med svensk bakgrund, både i grundskolan och gymnasiet. Detta är ingen åsikt, utan vad Skolverket själv redovisar år efter år.
Enligt Skolverkets senaste siffror (läsåret 2024/2025) når elever med utländsk bakgrund i lägre utsträckning kunskapsmålen i alla ämnen jämfört med elever med svensk bakgrund. I kommunala skolor klarar exempelvis bara 50 procent av eleverna med utländsk bakgrund födda utomlands målen i alla ämnen, mot 75 procent bland elever med svensk bakgrund. Elever födda i Sverige med utländsk bakgrund ligger mittemellan på 63 procent.
Gymnasiebehörigheten följer samma mönster. För elever med svensk bakgrund har andelen behöriga till nationellt program minskat marginellt de senaste åren, medan den ökat något bland elever med utländsk bakgrund födda utomlands. Trots det ligger gapet kvar: elever med svensk bakgrund presterar fortsatt klart bättre totalt sett. I PISA 2022 var skillnaden mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund hela 63 poäng i matematik och 81 poäng i läsförståelse, skillnader som till stor del kvarstår även efter justering för socioekonomiska faktorer.
Enligt analyser från bland annat Svenskt Näringsliv och Skolverket förklaras en betydande del av den långsiktiga nedgången i svenska skolresultat just av den förändrade elevsammansättningen. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat från drygt 10 procent år 2000 till runt 28 procent i dag. Ungefär 20 procent av PISA-tappet mellan 2018 och 2022 kan kopplas till demografiska förändringar och nära hälften (45,9%, SCB) av eleverna i årskurs 1-9 i Järfälla har utländsk bakgrund.
Viktigt att påpeka i sammanhanget är att vare sig elever med bristande språkkunskaper eller lärarnas oförmåga är att beskylla för problemen. Det är precis lika självklart som att barn med svenska som modersmål skulle få det tufft i en japansk skola som att nyanlända som endast kan arabiska eller persiska har en uppförsbacke när de kommer till ett svenskt klassrum.
Men, hur går det egentligen för elever med helsvensk bakgrund, det vill säga födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder? De visar sig prestera bland de bästa i OECD och i PISA-undersökningen ligger svenska elever med svensk bakgrund i topp internationellt.
Lärarutbildningen töms, auktoriteten försvinner
Parallellt med detta pågår en annan kris: Lärarbristen. Antalet sökande till lärarutbildningarna har minskat kraftigt sedan pandemin. Höstterminen 2024 bröts den negativa trenden något, men antalet nybörjare ligger fortfarande långt under vad Skolverkets lärarprognos bedömer som nödvändigt. För att täcka behovet skulle 1 000 fler studenter per år behöva påbörja utbildningen. Ännu värre är läget för speciallärare och yrkeslärare.
Färre behöriga lärare leder direkt till sämre studiero. Samtidigt har lärarnas auktoritet i klassrummet urholkats. Enligt en rapport från Sveriges Lärare 2025 har var tredje lärare utsatts för hot eller våld det senaste året, och fyra av tio har sett en kollega drabbas. Arbetsmiljöverket har sett en kraftig ökning av anmälningar om hot och våld i skolan. Våldet normaliseras i många skolor, och lärare beskriver en vardag där disciplinen saknas och där elever med allvarliga beteendeproblem tar plats i vanliga klasser.
Enligt en rapport från fackförbundet Sveriges lärare visar att var tredje lärare blivit utsatt för våld och hot det senaste året. Bild: Sveriges lärare
Dags att våga prata om skolans verkliga problem
Sverige har under två decennier genomfört en unik demografisk förändring av skolan utan att fullt ut anpassa resurser, organisation eller förväntningar. Eller för den delen överhuvudtaget ha möjligheter att nå våra högt uppsatta mål. Elever med svensk bakgrund klarar sig fortfarande bra i ett internationellt perspektiv men de dras med i en skolmiljö där språket, kulturen och studieron inte längre är självklara. Lärarna slits ut, och elever med särskilda behov får inte det stöd de behöver.
Debatten om skolans resultat får inte stanna vid ”pandemin” eller ”ojämlikhet”. Vi måste också våga tala både om hur invandring och integrationsmisslyckanden påverkar hela systemet. Annars riskerar vi att förlora det som en gång gjorde svensk skola till en av världens bästa för alla elever.
Det är dags att göra upp med ständiga anklagelser om rasism så fort man pekar på svårigheterna att ta emot många människor från helt främmande kulturer på väldigt kort tid. Några av de som fått kämpa allra hårdast med just detta är faktiskt våra lärare.