Järfälla har under större delen av 2000-talet varit en tydligt borgerlig kommun. I både valet 2006 och 2010 hade de borgerliga och konservativa partierna ett stabilt övertag över vänstersidan. Den politiska makten kunde skifta mellan mandatperioderna, men väljarunderlaget var i grunden borgerligt präglat.
Under de senaste valen har dock balansen förändrats. Vänstersidan har återtagit övertaget i kommunfullmäktige, samtidigt som den traditionellt borgerliga väljarkåren successivt krympt. Den utvecklingen sammanfaller med ett av de största besluten i Järfällas moderna historia: utbyggnaden av Barkarbystaden.

Barkarbystaden förändrar Järfälla
När byggandet av Barkarbystaden inleddes 2015 presenterades projektet som ett av Sveriges största stadsutvecklingsområden. På sikt väntas tiotusentals människor flytta in. Sedan dess har tusentals bostäder uppförts och en betydande del av dem är hyresrätter. Fler är på väg.
Bostadspolitik handlar dock inte bara om arkitektur och stadsplanering. Den påverkar också kommunens sociala och politiska utveckling.
I Järfälla finns ett tydligt samband mellan upplåtelseform och valresultat. Områden med hög andel hyresrätter röstar generellt längre åt vänster, medan villaområden och områden med bostadsrätter oftare har en borgerlig majoritet. När kommunen bygger nya stadsdelar med stor dominans av hyresrätter förändras därför också väljarsammansättningen över tid.
Om utvecklingen fortsätter riskerar Järfälla att gå samma väg som flera andra kommuner där vänstersidan i praktiken blivit permanent dominerande, exempelvis Malmö och Södertälje.

Bostadspolitiken påverkar även tryggheten
Bostadspolitiken får dessutom konsekvenser långt utanför valresultaten. Sambandet mellan socioekonomiska problem, utanförskap och vissa typer av boendemiljöer är välkänt. I Järfälla återfinns flera av de mest brottsutsatta områdena i delar av kommunen med hög koncentration av hyresrätter.
När kommunen fortsätter att bygga stora mängder hyresrätter ökar också de sociala kostnaderna. I en tidigare granskning har vi visat att självförsörjningsgraden i flera hyresfastigheter i Jakobsberg är mycket låg. I vissa områden har endast en av tre personer i arbetsför ålder en årsinkomst över fyra prisbasbelopp, motsvarande omkring 12 600 kronor efter skatt per månad.
Det är mot den bakgrunden som bostadsfrågan blir avgörande för Järfällas framtid. Hur kommunen bygger i dag kommer att forma både ekonomin, tryggheten och den politiska utvecklingen under lång tid framöver.

En annan väg för Järfälla
Inför valet 2026 vill Medborgerlig Samling se en ny riktning för byggpolitiken i Järfälla. Vi vill pausa fortsatt storskalig utbyggnad av hyresrätter och flerfamiljshus, och i stället prioritera villor, radhus och ägda boendeformer som stärker skattekraften och skapar långsiktig stabilitet.
De flesta svenskar vill äga sitt boende, ha närhet till grönområden och kunna rota sig i en trygg miljö. Den möjligheten ska finnas även i Järfälla, inte bara i grannkommunerna.
