Varje år utser Skattebetalarnas Förening “Årets värsta skatteslöseri”. Syftet är att synliggöra hur offentliga medel används när kontrollen brister och där ingen ställs till svars.
I årets omröstning fanns flera uppmärksammade exempel. Bland annat Northvolts konkurs, där statliga stöd, lån, kreditgarantier och pensionspengar resulterat i mångmiljardförluster. Ett annat var journalsystemet Millennium, som efter ett havererat införande tvingade vården tillbaka till papper och penna, samtidigt som konsultkostnaderna fortsatte att rulla. Även rena kontrollmissar lyftes, som Malmö stads fejkade Afrikaresa.
Vad tycker Järfällaborna själva?
Mot den bakgrunden har Varning i Järfälla genomfört en egen omröstning om vad läsarna anser vara kommunens värsta exempel på slöseri i år. Totalt deltog 934 personer. Detta fick flest röster:
- Låna 1 miljard kronor för att satsa på börsen via en ny pensionsfond – 22 %
- Att Järfälla har så många kommunalråd med miljonlöner – 21 %
- Barkarbystaden, felräkning på omkring 10 miljarder kronor – 15 %
Därutöver pekade väljarna bland annat på:
- Politiker som anställer sig själva som politiska sekreterare – 12 %
- Hanteringen av hemtjänsten enligt LOV – 6 %
- Att kommunen fortfarande har 15 kommunikatörer – 5 %
- Järfällabänken – 4 %
Den fråga som fick flest röster rör beslutet att bygga upp en ny kommunal pensionsfond. Fonden ska finansieras med hjälp av 100% lånefinansiering, där kommunen ska låna 1 miljard på kreditmarknaden för att skapa ett initialt kapital som ska placeras i finansiella tillgångar. Syftet är att långsiktigt hantera och trygga framtida pensionsutbetalningar genom avkastning, i stället för att fullt ut finansiera pensionsåtagandena löpande via budgeten.
Järfälla hade tidigare en upparbetad pensionsfond, men 2015 beslutade kommunfullmäktige att sälja fonden. Försäljningen genomfördes för att frigöra kapital till finansieringen av Barkarbystadsprojektet, ett av kommunens största och mest kapitalkrävande investeringsprojekt.
I praktiken innebar beslutet att medel som tidigare avsatts för framtida pensionsåtaganden omvandlades till att finansiera ett riskfyllt stadsutvecklingsprojekt byggd på lösa antaganden om framtida lönsamma markförsäljningar (som hittills inte införlivats red. anm.).
Barkarbystadens förluster
Även Barkarbystaden som helhet pekas ut. När projektet presenterades var kalkylen att exploateringen skulle generera en nettovinst på omkring 4 miljarder kronor för kommunen men idag ser bilden helt annorlunda ut.
Enligt senare beräkningar riskerar projektet i stället att bli en förlustaffär på upp till 6,3 miljarder kronor. Skillnaden mellan ursprunglig kalkyl och nuvarande riskbild uppgår därmed till drygt 10 miljarder kronor.
Detta är bakgrunden till att Barkarbystaden återkommer i omröstningen. För väljarna handlar det inte om stadsutveckling i sig, utan om hur ekonomiska antaganden kunnat slå så fel utan att någon tydligt hållits ansvarig.
Kommunens skulder växer
Parallellt med dessa beslut ökar Järfälla kommuns skuldsättning kraftigt. Enligt nuvarande budget väntas kommunens samlade låneskuld fortsätta att stiga under den kommande perioden 2026–2028 och närma sig 7 miljarder kronor.
Den ökande skuldsättningen innebär att en allt större del av skatteintäkterna binds upp i räntekostnader och amorteringar. Det minskar handlingsutrymmet för kärnverksamheter som skola, äldreomsorg och socialtjänst och gör kommunen mer sårbar för ränteförändringar och konjunktursvängningar.
Konceptet Järfällabänken pekas av en del Järfällabor ut som ett av årets tydligaste exempel på skatteslöseri. Kostnaden uppgick till omkring 200 000 kronor för ett gestaltnings‑ och designkoncept kring en offentlig bänk som placerats ut vid Hammarkullen i Jakobsberg.