Den nya översiktsplanen för Järfälla kommun, antagen av kommunfullmäktige den 12 januari i år, sträcker sig hela vägen till år 2050 och är ett vägledande dokument för kommunens framtida utveckling.
Ambitionerna är höga: Kommunen ska växa kraftigt, bli klimatpositiv, socialt integrerad och fungera som en regional stadskärna i Stockholmsregionen. Men bakom de tilltalande formuleringarna döljer sig en rad allvarliga problem.
Översiktsplanen slår fast att Järfälla ska växa med 40 000 nya invånare fram till år 2050. Tyngdpunkten i utvecklingen ska ligga i Barkarby–Jakobsberg, områden som pekas ut som en regional stadskärna, med stora satsningar på bostäder, infrastruktur och kollektivtrafik. Kommunen har dessutom genom Stockholmsförhandlingen, åtagit sig att färdigställa byggandet av 14 000 bostäder inom tunnelbanans influensområde senast 2035.
Befolkningstillväxt som mål
Ett grundläggande problem med översiktsplanen är att befolkningstillväxt behandlas som ett självändamål. Planen utgår från att fler invånare per automatik är positivt för kommunen, utan att redovisa hur detta stärker skattekraften per invånare eller förbättrar kommunens ekonomi på lång sikt. Det har framhållits av Socialdemokraterna och Moderaterna i Järfälla att befolkningstillväxt är bra för kommunen, eftersom utjämningsstöd och statsbidrag ökar i takt med att fler flyttar hit. Man har däremot inte tagit hänsyn eller ställt sig frågan vilka det är som faktiskt bosätter sig i kommunen eller om de nya invånarna stärker kommunens ekonomi eller belastar den.
Detta är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av kommunens faktiska erfarenheter. Barkarbystaden, det största stadsutvecklingsprojektet i Järfällas historia, har redan visat sig vara ett ekonomiskt misslyckande. En oberoende granskning från revisionsbyrån PwC visar att projektet prognostiseras gå med ett underskott med omkring 6 miljarder kronor.
Att bygga vidare på en modell som redan visat sig ohållbar är mycket ansvarslöst. Istället för att först sanera ekonomin och utvärdera tidigare satsningar fortsätter utbyggnadstakten, till största del finansierat genom nya lån.
Sjunkande skattekraft
Det kanske mest alarmerande som helt utelämnas i översiktsplanen är utvecklingen av Järfällas skattekraft. För trettio år sedan var Järfälla den femte starkaste kommunen avseende skattekraft i Stockholms län. Trots omfattande nybyggnation, kraftig befolkningstillväxt och stora prestigeprojekt har skattekraften per invånare försvagats relativt omgivande kommuner. Det visar att tillväxten i hög grad har bestått av grupper som inte stärker kommunens skattebas, samtidigt som kostnaderna för välfärd, infrastruktur och sociala åtaganden ökat. Att i detta läge planera för ytterligare 40 000 invånare utan en tydlig strategi för hur skattekraften ska stärkas är extremt riskfyllt.
Förtätning som hotar etablerade bostadsområden
Översiktsplanen öppnar också för ökad förtätning i befintliga villaområden. Det handlar inte enbart om försiktiga kompletteringar, utan även om inslag av flerbostadshus och höghus i områden som traditionellt präglats av småhusbebyggelse. Detta riskerar att förändra områdenas karaktär i grunden och skapa konflikter mellan kommunen och de boende.
För många invånare är just småhusmiljöerna en av Järfällas största tillgångar. Villor och radhus lockar familjer med stabil ekonomi, bidrar till högre skattekraft och skapar långsiktigt hållbara bostadsområden. Trots detta behandlas småhusbebyggelse i översiktsplanen snarare som ett problem än som en tillgång. Om målet är att stärka kommunens ekonomi och attraktivitet borde fokus ligga på att värna och utveckla dessa områden, inte att luckra upp dem med storskalig förtätning av hyreshus som vi vet över tid är förknippade med låg skattekraft..
Social ingenjörskonst genom markpolitik
Ett annat centralt inslag i översiktsplanen är ambitionen att genom kommunalt markägande och markanvisningar styra upplåtelseformer och Järfällas befolkningssammansättning. Med begrepp som ”jämlika bostadsområden” och ”brytande av boendesegregation” ges kommunen en aktiv roll i att forma hur och var människor ska bo.
I praktiken är det social ingenjörskonst, där politiska mål får företräde framför efterfrågan och hur de allra flesta svenskar faktiskt vill bo. Andra begrepp som ”socioekonomisk integration” återkommer frekvent, vilket innebär att man vill utjämna ekonomiska skillnader med hjälp av kommunens planmonopol. I praktiken är detta politiskt styrd befolkningsblandning eller “tvångsblandning” om man så vill.
Översiktsplanen genomsyras dessutom av överordnade politiska ramverk som Agenda 2030, klimatkontraktet Viable Cities och barnkonventionen. Dessa används som styrande principer för fysisk planering. Resultatet blir ett dokument som i stora delar präglas av ideologiska ambitioner snarare än kommunens kärnuppdrag: att tillhandahålla fungerande service, god ekonomi och höja livskvaliteten för Järfällaborna.
Planekonomiska ambitioner för näringslivet
Järfälla kommun vill genom fysisk planering, strategiska markinnehav och markanvisningar aktivt styra fram vissa typer av företag, så kallade ”kunskapsintensiva verksamheter” och företag som gynnar ”grön tillväxt”. Det bygger på föreställningen att politiker och tjänstemän kan identifiera framtidens företag bättre än marknaden.
Att Järfälla i sin översiktsplan nu öppnar för liknande åtgärder är därför djupt problematiskt. Kommunens uppgift är inte att bedriva industripolitik eller agera riskkapitalist med invånarnas pengar. Kommunens roll ska vara att skapa stabila, förutsägbara och generella villkor för företagande snarare än att peka ut vinnarna.
Fallet Northvolt illustrerar vad som kan hända när politiken försöker peka ut framtidens “gröna tillväxtföretag”. Foto: Northvolt
En plan som kräver omprövning
Översiktsplan Järfälla 2050 är inte juridiskt bindande, men den sätter riktningen för decennier av beslut. Just därför är det avgörande att den vilar på realistiska antaganden.
I sin nuvarande form framstår planen som ett dokument där befolkningstillväxt, ideologi och visioner tillåts trumfa ekonomska realitieter. Frågan är om Järfälla har råd med ännu en storskalig framtidsvision.