Kommunfullmäktige i Järfälla har avslagit motionen från Tommy Källarsson (MED) om att redovisa arbetsgivaravgifter på kommunanställdas lönebesked. Syftet med motionen var att tydliggöra den totala lönekostnaden för kommunen och visa hur mycket som går till staten i form av arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgiften är en lagstadgad kostnad som alla arbetsgivare betalar utöver lönen. Den uppgår idag till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju olika delar. Vissa finansierar socialförsäkringar som pension, sjuk- och föräldraförsäkring, men en stor del, främst arbetsmarknadsavgiften och den allmänna löneavgiften går direkt till statens budget utan koppling till något av de olika socialförsäkringssystemen.
Förvaltningen framhöll att många anställda redan har svårt att tolka sina lönespecifikationer och att ytterligare uppgifter kan göra informationen svårbegriplig. Man påpekade också att arbetsgivaravgiften är preliminär vid löneutbetalningen, vilket innebär att siffran kan ändras i efterhand, samt att systemanpassningar skulle medföra kostnader och ökad administration.
Så är arbetsgivaravgiften uppbyggd
| Delkomponent | Procentsats | Typ | Kommentar |
| Ålderspensionsavgift | 10,21 % | Social avgift | Finansierar allmän pension |
| Efterlevandepensionsavgift | 0,60 % | Social avgift | Skydd till anhöriga |
| Sjukförsäkringsavgift | 3,55 % | Social avgift | Sjukpenning, rehabilitering |
| Föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % | Social avgift | Föräldrapenning m.m. |
| Arbetsskadeavgift | 0,20 % | Social avgift | Ersättning vid arbetsskador |
| Arbetsmarknadsavgift | 2,65 % | Social avgift (skatt i praktiken) | Går till statsbudgeten, ej öronmärkt |
| Allmän löneavgift | 11,62 % | Ren skatt | Ren skatt utan koppling till socialförsäkringen |
| Totalt | 31,42 % |
Påverkan på välfärden
För en kommunal arbetsgivare innebär arbetsgivaravgiften att varje anställd kostar drygt 31 procent mer än bruttolönen. En vårdanställd med 35 000 kronor i lön kostar i verkligheten kommunen omkring 47 000 kronor per månad.
Eftersom en betydande del av arbetsgivaravgiften inte går till socialförsäkringar utan till statens budget, innebär det att kommunerna betalar tillbaka stora summor till staten för sina egna anställda. Det minskar utrymmet för fler anställningar i vård, skola och omsorg.
Arbetsgivaravgiften påverkar också de anställdas löneutrymme. En lägre arbetsgivaravgift skulle därför inte bara frigöra resurser för fler kollegor, utan även kunna ge större möjligheter till högre löner för befintlig personal.
Så fördelas kommunanställdas lönekostnader
- 1. Kommunens totala kostnad:
45 997 kr
(bruttolön + 31,42 % arbetsgivaravgift) - 2. Den anställdes bruttolön:
35 000 kr
(före kommunalskatt, landstingsskatt, begravningsavgift och kyrkoavgift) - 3. I plånboken efter skatt:
27 527 kr
(för en 30-åring skriven i Järfälla och medlem i Svenska kyrkan)
Det innebär att av kommunens totala lönekostnad på 45 997 kronor varje månad blir drygt 18 400 kronor olika skatter och avgifter till staten innan den anställde får sin nettolön. Med andra ord når bara 27 527 kronor den anställdes plånbok, trots att kommunen betalar nästan 46 000 kronor för anställningen.